Lika lön för lika arbete? Vägen till betalningstransparens!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 1 november 2024 firas Equal Pay Day i Österrike för att uppmärksamma löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Am 1. November 2024 wird der Equal Pay Day in Österreich gefeiert, um auf die Lücke in der Entlohnung zwischen Männern und Frauen aufmerksam zu machen.
Den 1 november 2024 firas Equal Pay Day i Österrike för att uppmärksamma löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Lika lön för lika arbete? Vägen till betalningstransparens!

Den 2 november är ett viktigt datum i Österrike eftersom den här dagen i genomsnitt har män över hela Österrike nått sin årslön, som kvinnor måste arbeta för fram till slutet av året. Statistiskt sett arbetar kvinnor "gratis" i 60 dagar. Dessa siffror är alarmerande och illustrerar det befintliga löneskillnaden på för närvarande 16,3 procent, som måste stängas med tanke på jämställdhet. Men under de senaste åren har Equal Pay Day flyttat tillbaka en dag, ett totalt steg tillbaka på 22 dagar sedan 2015, enligt Liten tidning rapporterad.

Österrikes socialdemokratiska parti (SPÖ) har identifierat EU:s lönetransparensdirektiv som en central hävstång för att minska löneklyftan. Detta direktiv förväntas vara implementerat i juni 2026 och kommer att kräva att företag med fler än 100 anställda lämnar information om lön per kön. Studier visar att män i EU tjänar cirka 13 procent och i Österrike till och med 18 procent mer än kvinnor, vilket gör löneskillnaderna mellan könen till en kronisk sjukdom som måste behandlas omedelbart, vilket är fallet trycka höjdpunkter.

Politiska initiativ för jämställdhet

I sammanhanget hänvisar kvinnominister Eva-Maria Holzleitner till Island, som ses som en förebild i Gender Gap Report. Samtidigt som NEOS stöder EU:s lönetransparensdirektiv, varnar de för överreglering och byråkrati för företag. De gröna har åtagit sig att säkerställa att transparenskrav även gäller för företag med 35 eller fler anställda och att motsvarande inkomstrapporter görs anonymt tillgängliga.

En nyckelaspekt som bidrar till löneskillnaderna är den ojämna fördelningen av oavlönat vårdarbete. SPÖ:s kvinnotalesman Schatz efterlyser att dessa uppgifter ska fördelas jämnt och lika väntetider. Dessutom bör en laglig rätt till gratis barnomsorg garanteras från ett års ålder. NEOS stödjer kravet på utökade barnomsorgsplatser för att inte tvinga kvinnor till deltidstjänster. De gröna efterlyser också 50 000 nya barnomsorgsplatser till 2030.

Kvinnor på arbetsplatsen och sociala utmaningar

Ett annat problem är den höga andelen deltid bland kvinnor, som enligt FPÖ:s kvinnotalesperson Rosa Ecker måste åtgärdas. Hon efterlyser bättre lön inom områdena vård, socialtjänst och utbildning samt full kredit för barnuppfostran och vårdperioder i pensionen. Ecker kritiserar regeringen för så kallade ”ideologiska debatter” och understryker att könsstjärnor inte har något inflytande på lönerna.

Samtidigt lyfter ÖVP fram framsteg inom jämställdhet, som ökningen av andelen kvinnor i statliga tillsynsorgan från 51,4 procent till 53 procent. Trots dessa framsteg är utmaningarna med att stärka kvinnor i utbildning och arbete långt ifrån övervunna.

WHO betonar att genus omfattar sociala konstruktioner kopplade till ojämlikheter som också överlappar andra sociala och ekonomiska faktorer. Denna diskriminering påverkar inte bara lönerna, utan också tillgången till hälsotjänster och information, där kvinnor och flickor ofta möter större hinder än sina manliga motsvarigheter. Rättvis och transparent lön är därför inte bara en fråga om jämställdhet, utan också om hälsa och välbefinnande för alla kön WHO förtydligas.