Toppmöte om budgetomstrukturering: Kan de federala och delstatliga regeringarna spara?

Toppmöte om budgetomstrukturering: Kan de federala och delstatliga regeringarna spara?

Onsdagen den 1 april 2025 kommer en avgörande toppmötesdiskussion att äga rum mellan de federala, lokala och statliga regeringarna, som kommer att fokusera på den akut nödvändiga budgetomstruktureringen. Detta steg är av avgörande betydelse för regeringen eftersom 2024 års underskott på 4,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP) ses som försvårande. Anmäld i detta sammanhang vienna.at att deltagarna, inklusive regeringsledningen samt finansminister och statssekreterare, vill komma överens om reformer för att avlasta budgetläget.

En nyckelfaktor till det höga underskottet är det stora antalet länder som lämnar landet. nachrichten.at framhåller att cirka 0,9 procentenheter av underskottet kan hänföras till förbundsstaternas budgetar, vilket visar att de knappast överväger besparingar när de konsoliderar sina budgetar. Snarare kräver statliga guvernörer ytterligare resurser och verkar ovilliga att ta ansvar. Denna inställning kan avsevärt hindra reformprocessen.

De ekonomiska ramvillkoren

Den nya skulden för Österrike 2024 kommer att uppgå till 22,5 miljarder euro, och utgifterna ökar med 8,8 procent till 242,8 miljarder euro. Samtidigt stagnerar intäkterna med en ökning med endast 4,9 procent till 271,3 miljarder euro. Experter ser dessa skillnader som ett stort behov av åtgärder. Finansministern framhåller därför behovet av ett gemensamt arbete för att omstrukturera budgeten.

Utöver problemet med nya skulder uppger Österrikes statistik att Österrikes totala skuld nu har nått 394,1 miljarder euro, vilket motsvarar en per capita-skuld på nästan 43 000 euro. Detta värde skapar ytterligare utmaningar när det gäller att uppfylla Maastrichtkriterierna, som säger att den offentliga skulden inte får överstiga 60 procent av BNP statistik.at rapporterad.

Utsikter för nästa steg

Medan de första åtstramningsåtgärderna för att omstrukturera budgeten träder i kraft idag, finns det redan röster från politiker som efterlyser reformer inom federalismen och en förstärkning av skatteautonomi. Ändå finns det en viss skepsis när det gäller sparalternativen, särskilt från delstatsguvernörernas sida. Tyrolen är ett positivt exempel här, då delstatsguvernören presenterar låg skuldsättning, medan andra kommuner, särskilt Wien, hamnar i en allt större skuldfälla.

Efter det stora samtalet i kansliet väntas ett pressmeddelande från cheferna för de tre koalitionspartnerna som kommer att ge ytterligare information om resultatet och nästa steg. Politiska beslutsfattare står inför en balansgång: engångsbesparingar måste kombineras med hållbara lösningar för att effektivt komma till rätta med den finansiella explosiviteten.