Klimatkontroll från 2026: Nya lagar måste avslöja klimatpåverkan!

Klimatkontroll från 2026: Nya lagar måste avslöja klimatpåverkan!

Från den 1 januari 2026 kommer varje nytt federal lagförslag i Österrike att bli föremål för en klimatkontroll. Detta steg antogs i riksdagen den 16 juni 2025 och syftar till att identifiera och förebygga de klimatskadliga effekterna av lagar och förordningar i ett tidigt skede. Initiativet är ett svar på folkomröstningen om klimatskydd 2020, som fick över 380 000 underskrifter och understryker den akuta önskan om mer ansvar inom klimatskyddet. Klimatkontrollen blir en del av den befintliga Effektorienterad konsekvensanalys (WFA).

Klimatkontrollen kräver att man, förutom de traditionella ekonomiska aspekterna, även i framtiden tar hänsyn till effekterna på utsläpp av växthusgaser och anpassning till klimatförändringar. Ministerierna kommer att vara skyldiga att analysera de ekologiska konsekvenserna av sina lagförslag för att skapa en transparent grund för miljöinitiativ, media och allmänhet. Resultatet av klimatkontrollen är dock inte bindande, vilket gör att negativ klimatpåverkan inte automatiskt leder till en revidering eller stopp av projektet.

Etablering av serviceställen

För att stödja den nya processen kommer en servicepunkt att inrättas i Klimatskyddsministeriet som kommer att tillhandahålla ett digitalt "klimatkontrollverktyg". Denna servicepunkt kommer att arbeta i samarbete med Federal Environment Agency och andra ministerier. Trots införandet av klimatkontrollen finns det dock oro: Sigrid Stagl, klimatekonom, framhåller att det behövs mer engagemang när man hanterar åtgärder som har negativ klimatpåverkan.

Julia Herr, SPÖ:s vice klubbordförande och klimattalesperson, framhåller behovet av att ta hänsyn till klimatet i alla projekt. Klimatkontrollen ska säkerställa att klimatskyddet spelar en central roll i lagstiftningen och inte bara ses som en parallell hänsyn.

Långsiktiga klimatmål

Den rättsliga ramen när det gäller klimatskydd är inte ny, utan bygger på internationella överenskommelser såsom Ramkonventionen om klimatförändringar från 1992 och Kyotoprotokollet från 1997. Dessa fördrag definierade åtaganden för att minska växthusgaserna. För närvarande syftar Parisavtalet till att hålla den globala temperaturökningen under 2°C, med ansträngningar för att begränsa ökningen till 1,5°C. Klimatmålen bör förnyas vart femte år i framtida nationella bidrag för att minska utsläppen av växthusgaser för att dokumentera och anpassa framstegen.

Utvecklingen i Österrike ligger i linje med dessa internationella ansträngningar och strävar efter att skapa en nationell rättslig ram som effektivt kan stödja klimatmålen. Utöver de nya klimatkontrollreglerna finns det också nya vapenlagar som antogs efter skjutningen i Graz, vilket speglar den bredare sociala diskussionen om säkerhet och miljömedvetenhet.