Elfriede Jelinek: Jag är inte död! - Falsk rapport chockar fansen

Elfriede Jelinek: Jag är inte död! - Falsk rapport chockar fansen

Österreich - Tisdag eftermiddag den 17 juni 2025 spridde nyheter om den förmodade döden av det österrikiska Nobelpriset för litteratur Elfriede Jelinek (78) på internet i snabb takt. Kontot på X (tidigare Twitter), som satte meddelandet i världen, visade sig senare vara ett hoax. Situationen illustrerar de utmaningar som falska rapporter på sociala medier har. Den österrikiska författaren reagerade lugnt på denna falska rapport och gjorde det klart: "Det är andra gången jag är död. Jag lever fortfarande."

Nyheten om Jelineks påstådda död publicerades ursprungligen på det falska kontot kl. 13.40. Kl. 14:08 Yrselet kom fram när operatören av kontot, den italienska journalisten Tommasso Debedetti, medgav att det var ett hoax. Debenedetti är inte främling för falska rapporter: redan 2020 orsakade han en rörelse med en falsk dödsrapport om operastjärnorna Plácido Domingo. Som ett resultat bekräftade Nora Gottschalk, taleskvinna för Rowohlt, att rapporten om Jelineks död inte uppfyllde sanningen. Många österrikiska och tyska medier, inklusive "Der Standard", rapporterade först om den falska rapporten och bad senare om ursäkt för distributionen.

Problemet med falska nyheter

Det här avsnittet är inte ett isolerat fall, men är involverat i en oroande utveckling som blir allt viktigare i den digitala tidsåldern. Som rapporter BPB, det är en ökande spridning av falska nyheter, missinformation och utformning och utformning är spekificering av social media. Sådan falsk eller vilseledande information äventyrar inte bara allmänhetens förtroende för media, utan också i politiska institutioner.

Undersökningar visar att osäkerheten orsakad av falska nyheter också kan tillskrivas lågt förtroende för media. I synnerhet valåret 2016, där Donald Trump valdes till president, och Brexit -folkomröstningen har gett debatten om falska nyheter. Vetenskapliga studier visade att mindre än 1 % av innehållet som användare ser i sociala nätverk klassificeras som falska nyheter. Ändå kan till och med små delar av falsk information ha betydande effekter på åsiktsbildning och valresultat.

Åtgärder för att bekämpa desinformation

För att vidta åtgärder mot spridningen av falska nyheter togs olika initiativ. EU har lanserat program som "EU vs. Disinfo" och det europeiska observatoriet för digitala medier för att få desinformation under kontroll. Mediekunskap betraktas också som ett centralt tillvägagångssätt för att bekämpa falska rapporter. Det handlar inte bara om att förmedla kunskap, utan också om en kritisk undersökning av medieinnehåll.

I samband med Jelineks falska rapport blir det särskilt tydligt hur viktigt det är att informeras om mekanismerna för falsk information. Mediekunskap är avgörande för att främja förtroende för allvarliga informationskällor och för att erkänna tvivelaktigt innehåll. Avsnittet kring Elfriede Jelinek visar inte bara riskerna med falska nyheter, utan också behovet av förbättrad medieutbildning i samhället.