Trump och Iran: förhandlingar eller militär upptrappning?

Trump och Iran: förhandlingar eller militär upptrappning?

Teheran, Iran - Spänningarna mellan USA och Iran ökar igen, särskilt när det gäller det kontroversiella iranska kärnkraftsprogrammet. President Donald Trump skickade ett erbjudande om förhandlingar till den iranska Ayatollah Ali Khameni i början av mars, som han presenterade som en möjlighet för en diplomatisk lösning, samtidigt som han hotade militära konsekvenser. I ett nyligen brev bad Trump Iran att sitta vid förhandlingsbordet med tanke på de ökande sanktionerna. Framför allt syftar dessa sanktioner till att blockera iransk oljeexport som representerar en väsentlig utländsk valutakälla för landet. Iran anklagas av USA för att utveckla kärnvapen i form av ett civilt kärnkraftsprogram, som har varnat Afghanistan och Israel.

I sitt årliga tv -tal under det persiska nyåret avvisade Nowruz, Khameneis Trumps erbjudande "bedrägeri", men betonade samtidigt att möjligheterna till samtal inte kategoriskt utesluts. Khamenei förklarade att amerikanska hot mot Iran "inte kommer att göra någonting" och var ointresserad av det tryck som Trump satt. Utrikesminister Abbas Araghchi beskrev brevet som "mer ett hot", men insåg också att det kan finnas möjligheter till återgång till förhandlingsbordet. Araghchi meddelade att Teheran kommer att tillkännage sitt svar på Trumps brev under de kommande dagarna.

Bakgrunden till argumenten

I bakgrunden till denna utveckling steg kärnkraftsavtalet under 2015 (Joint Comprehensive Action Plan, JCPOA), från vilken USA 2018 ensidigt steg under Trumps ordförandeskap. Ursprungligen tillät Irans avtal uran att producera uran upp till en anrikning på 3,67 procent. Efter USA minskade Iran gradvis sina skyldigheter och utökade sitt anrikningsprogram för att säkerställa tillräckliga leveranser för sina kärnkraftsbehov.

En aktuell analys av International Atomic Energy Agency (IAEA) visar att Iran nu berikar uran till upp till 60 procent, vilket närmar sig 90 procent av armarna som är lämpliga för armar. I februari hade landet ett utbud på cirka 606 pund högt anrikat uran - en dramatisk ökning jämfört med bestämmelserna i JCPOA. Analytiker varnar för att både USA och Israel aldrig kommer att tillåta Iran att vara utrustade med kärnvapen, vilket gav rädsla för en eventuell militär konflikt.

Framtida förhandlingar och internationella reaktioner

Den internationella Reaktionen på ökningen av uranberikning från Tehrans sida är anmärkningsvärd. I en rapport från Axios satte Trumps brev en "två månaders tidsfrist" för ett nytt kärnkraftsavtal, men utan att ringa konkreta data. I en intervju med Fox News sa Trump att han skulle vilja ha en förhandling, men samtidigt varnade för att "något kommer att hända". USA och Israel har beslutat att träffas nästa vecka för att diskutera Irans kärnkraftsprogram, medan Ryssland har signalerat sin vilja att hjälpa medling mellan Washington och Teheran.

Förhandlingar om kärnkraftsprogrammet lever i en komplex politisk miljö. Medan Iran har Hardliner, som under press, under en garanti för att framtida amerikanska presidenter inte kan komma ur ett nytt avtal, är den amerikanska administrationen under president Biden ovillig att acceptera detta påstående. Detta illustrerar de utmaningar som möter båda sidor när man försöker hitta en diplomatisk väg i en allt mer spänd situation.