Diplomatiskt genombrott? Syrien och Israel i Azerbajdzjan!

Diplomatiskt genombrott? Syrien och Israel i Azerbajdzjan!

I ett betydande diplomatiskt drag träffade den syriska regeringens tjänsteman vicepresident al-Sharaa Azerbajdzjans president Ilham Aliyev i Baku den 13 juli 2025. Under mötet kom man överens om gasleveranser till Syrien, vilket ses som ytterligare en åtgärd för att stärka den syriska ekonomin. Det som är slående är att al-Sharaa inte deltog i det parallella mötet med den israeliska representanten, vilket tyder på det spända förhållandet mellan de två länderna.

Den syriska interimsregeringen gick med på att arbeta med USA för att återuppliva ett avtal om vapenvila som ursprungligen nåddes med Israel 1974. Konflikten mellan Syrien och Israel är nära kopplad till Golanhöjderna, ett strategiskt viktigt område som Israel har ockuperat sedan Yom Kippur-kriget 1973. I den konflikten försökte Syrien förgäves att återta territoriet, vilket ledde till en decennier lång tvist.

Konfliktens långa skugga

Spänningar har funnits mellan Syrien och Israel sedan avtalet 1974 mellan de två länderna. Denna överenskommelse innefattade ett avtal om truppfrigörelse och FN:s upprättande av en buffertzon på Golanhöjderna. Uppdraget för denna styrka, känd som UNDOF, är att säkra vapenvilan mellan de två staterna. UNDOF grundades efter Yom Kippur-kriget och har verkat i regionen i 35 år.

Med tanke på att störtandet av Bashar al-Assad i december 2024 ledde till en ökning av israeliska flygangrepp i Syrien, har Israel också utplacerat trupper till Golan buffertzon, vilket FN anser är ett brott mot 1974 års avtal. Ändå har den islamistiska interimsregeringen hittills avstått från militära motattacker. USA spelar en central roll som medlare i konflikten och letar efter sätt att klargöra återvändsgränden.

Vägen till normalisering

Israels utrikesminister Gideon Saar har också uttalat sig för samtal för att normalisera förbindelserna med Syrien. Han betonade att som en del av ett fredsavtal måste Golanhöjderna förbli en del av staten Israel. Denna position kan avsevärt påverka framstegen i samtalen och visar hur komplexa förhandlingar mellan de två nationerna fortfarande är.

Det politiska landskapet i Mellanöstern präglas av olika intressen och historiska konflikter som gör lösningen utmanande. Den historiska fredsprocess som inleddes på 1970-talet stöddes av USA och andra internationella aktörer. Den senaste utvecklingen är en del av en längre, oförutsägbar process som ofta kännetecknas av militära konflikter och diplomatiska bakslag, vilket framgår av de analoga erfarenheterna av den israelisk-palestinska konflikten som påverkar hela regionen.

De förnyade diplomatiska ansträngningarna ger ändå hopp om en stabilisering av situationen och en möjlig lösning på de långvariga tvister som påverkar inte bara Syrien och Israel utan hela regionen.

För att få veta mer om den historiska bakgrunden och de pågående militära operationerna, se även Kleine Zeitung, BMLV och Wikipedia.