Habsburgskatten upptäckt i Kanada – vem har rätten?

Habsburgskatten upptäckt i Kanada – vem har rätten?

Den 7 november 2025 upptäcktes en habsburgsk skatt som varit försvunnen i 100 år i Kanada. Detta fynd väcker en mängd frågor om ägande och rättsliga anspråk på de berömda juvelerna. Karl Habsburg-Lothringen, sonson till den siste österrikiske kejsaren Franz Joseph, hävdar att smyckena är familjens privata egendom.

Efter monarkins slut 1918 exproprierades de habsburgska besittningarna genom Habsburglagen 1919. Historikern Oliver Rathkolb efterlyser en juridisk granskning av en oberoende kommission för att klargöra Republiken Österrikes och Italiens anspråk. Habsburg-Lothringen framhåller å sin sida att juridiska rapporter bekräftar att smyckena är rent privat egendom och att Republiken Österrike inte har några anspråk.

Skatten i Kanada

De upptäckta smyckena, som inkluderar den berömda "florentinska" gula diamanten, förvaras i ett bankfack i provinsen Quebec. Habsburg-Lothringen sa att juvelerna hade funnits i Schweiz under monarkin och fördes till Kanada av hans mormor, kejsar Zita, när habsburgarna flydde från nazisterna 1940. Denna information ger en ny dimension till debatten om den rättmätige ägaren till juvelerna.

Juveler från kassaskåpet i Quebec väcker diskussioner om äganderätt, särskilt i samband med habsburgska lagar. Vicekansler Andreas Babler (SPÖ) har meddelat att han kommer att inleda en process för att hämta den "florentinska" diamanten om den identifieras som republiken Österrikes egendom. Detta kan leda till ytterligare konflikter mellan familjen Habsburg och den österrikiska staten.

Komplexa rättsliga anspråk

Rathkolb antar att Republiken Österrike och Italien skulle kunna göra anspråk på juvelerna. Framför allt har Alessandro Draghi, ledare för det italienska partiet Fratelli d’Italia, hävdat att "Florentinaren" representerar ett konstverk som historiskt tillhör staden Florens. Diamanten köptes av Medici 1601, vilket stöder påståendena från Italien.

Habsburg-Lothringen understryker att han först för ett år sedan informerades om juvelernas öde av sina kusiner. Återuppkomsten av dessa pjäser beskrevs av wienerjuveleraren Christoph Töpfert som ett "stort ögonblick" och markerar en betydande vändpunkt i de ökända habsburgarnas historia." De första fotona av juvelerna, som gjordes tillgängliga för "Spiegel", visar föremålen i all sin prakt – de första fotona på över 100 år.

Diskussioner om förhållandet mellan Habsburgarna och Republiken Österrike pågår, trots utbredd fred mellan parterna. Denna situation pekar på de långsiktiga politiska och juridiska spänningarna som härrör från Habsburghusets historia.

Sammanfattningsvis har återupptäckten av de habsburgska juvelerna väckt en mångfacetterad debatt om historiskt arv, rättsliga anspråk och nationell identitet, som förväntas intensifieras ytterligare under de kommande månaderna. Påståendena från olika sidor kan ha en bestående inverkan på bilden av familjen Habsburg och dess relationer med dagens republik Österrike.