Nytt steg för rättvisa arbetsförhållanden: Rapporteringsskyldighet från 2026!

Nytt steg för rättvisa arbetsförhållanden: Rapporteringsskyldighet från 2026!

Österreich - Den österrikiska fackföreningen (ögb) har hälsat de kommande förändringarna i socialförsäkringslagen. Från 1 januari 2026 är det obligatoriskt för arbetsgivare i Österrike att ange den överenskomna arbetstiden och lönen för nya anställda när de registrerar sig för social trygghet. Detta tillkännagavs igår i ett pressmeddelande som borde bana väg för mer rättvisa och öppenhet på arbetsmarknaden. Enligt [OTS] (https://www.ots.at/presseaus-sung/ots_20250630_ots0052/oegb-schuberth-neue-male-mandatory times-ist-fuer-better arbetsvillkor) är det särskilt viktigt för arbetare för att utforma denna dokumentation transparent.

Helene Schuberth, den federala chefen för ÖGB, betonar att utöver den nya rapporteringsskyldigheten måste ändringar också dokumenteras i arbetstid - både för ökningar och vid minskningar av antalet timmar. Dessa föreskrifter gäller emellertid endast för nyligen antagna anställningsförhållanden från tidsfristen under det kommande året, vilket inte påverkar befintliga anställningsförhållanden retrospektivt. Schuberth är optimistisk för att dessa åtgärder har en effekt i snabb effekt, särskilt inom sektorer med ofta förändringar i anställningsförhållanden.

Reformens mål

Den nya förordningen syftar till att skapa en bättre datasbasis för framtida arbetstidspolicy. Som rapporter kosmo, krävs åtgärden för att eliminera oklara situationer där anställda ofta inte vet vad som påstår de är rätt till. Den avsedda inspelningen av arbetstiden är också avsedd att förenkla rådgivning av arbetskraftsrätten och stärka kontrollalternativen från den österrikiska sjukförsäkringsfonden (ögk).

En annan fördel med denna förordning är möjligheten att göra exakt mer statistiska utvärderingar, vilket är av stor relevans för politiska beslut. Arbetsminister Korinna Schumann beskriver den nya rapporteringsskyldigheten som avgörande för förbättringen av arbetsmarknaden, jämställdhet och ekonomiska politiska beslut. Icke desto mindre uttrycker den österrikiska handelskammaren (WKÖ) oro och beskriver förordningen som en ytterligare byråkratisk börda, särskilt för mindre företag.

europeiska riktlinjer och nationell implementering

Den nuvarande förändringen i lagen är en del av ett mer omfattande EU: s transparensdirektiv som trädde i kraft i mars 2024 och förde många arbetslagar. Denna förordning avser bland annat servicelistan och tillhandahållandet av vidareutbildningsåtgärder. Inom ramen för denna riktlinje är de nya kraven ett svar på behovet av att stärka medarbetarnas rättigheter och öka insynen i anställningsförhållanden, som beskrivs på [kompetens online] (https://kompetenz-online.at/2024/09/faktencheck-welche-Aenderungen-bauf-e.Kom---------------

Nu måste nya anställningsavtal innehålla mer detaljerad information, till exempel: B. Varaktigheten för försöksperioden och villkoren för att ändra skiftplaner. Syftet med riktlinjen är att upprätthålla anställdas rättigheter och ge dem säkerhet när det gäller deras anställningsrelationer. Detta inkluderar också att utbildningen, ytterligare och vidareutbildningstider måste räknas som arbetstid och kostnaderna för detta bärs av arbetsgivaren.

Sammantaget representerar den nya förordningen betydande framsteg i arbetsrätten, som dock också har utmaningar för företag. De kommande förändringarna är ett steg i rätt riktning för att erbjuda anställda mer öppenhet och säkerhet i sina anställningsförhållanden.