Ny satellit revolutionerar skogsövervakning: skogar över hela världen i fokus

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Nya ESA -satelliter revolutionerar övervakning av skogsbiomassa. Data stöder klimatforskning, skogsförvaltning och REDD+initiativ.

Ny satellit revolutionerar skogsövervakning: skogar över hela världen i fokus

Sedan den här veckan har den nya satelliten i "Biomass Mission" för European Space Authority (ESA) lyckats med omloppsbana. Detta uppdrag representerar en betydande framsteg med avseende på den exakta inspelningen av skogar och deras kolförvaring. ESA har publicerat omfattande satellit -stödda kartor över ovanstående skogskol, som innehåller en datauppsättning i nästan två decennier, vilket dokumenterar förändringarna i skogarna över tid. Denna historiska data utvecklades som en del av ESA: s klimatförändringsinitiativ och kommer snart att kompletteras och förfinas av informationen från Biomass -uppdraget.

De insamlade uppgifterna följer de kolrika trädelarna av vegetationen, såsom stammar och grenar, mellan 2007 och 2022. Med en upplösning som varierar mellan 100 meter och 50 kilometer, stöder denna information klimat och kolmodellering och nationella växthusgasrapporter som en del av Parisavtalet. Frank Martin Seifert från ESA beskriver publikationen som ett avgörande ögonblick för klimatvetenskap. Richard Lucas från University of Aberystwyth betonar att noggrannheten i representationen av den globala skogsbiomassan, särskilt i regioner med hög densitet, förbättras avsevärt.

Teknik för biomassauppdraget

Biomassuppdraget använder den första rymdbaserade P-bandradaren, som är utrustad med en våglängd på cirka 70 cm. Denna teknik gör det möjligt för penetrerande skogskronor att penetrera kolet i en komplex och tät vegetation. Denna förmåga kan minska betydande osäkerheter vid uppskattning av kolinnehållet i skogar, särskilt i tropiska regioner. Radaren registrerar information om skogens individuella struktur, som är oerhört viktig för tillförlitlig bedömning av biomassan. Dessa uppgifter stöder också FN REDD+-initiativet som syftar till att minimera koldioxidutsläppen genom avskogning och nedbrytning av jordbruk i utvecklingsländer.

Den tekniska utmaningen med att kartlägga skogar från rymden förstärks av komplexa skogstrukturer och täta trädtoppar. Optiska sensorer är ofta begränsade av moln och den täta bladstrukturen, vilket gör det svårt att registrera tillförlitliga data. Biomassatelliten använder å andra sidan radarinstrument som kan tränga igenom molnen och de övre trädtopparna för att bestämma trädens faktiska biomassa. Detta förbättrar förståelsen för förlusten av livsmiljöer och dess effekter på skogens biologiska mångfald.

Utvecklingen inom skogsövervakning

Vikten av skogar som biologiska mångfald hotspots och kollagring framgår av modern teknik och metoder i skogsövervakning. Företag som RSS förlitar sig på över 20 års erfarenhet av analys och övervakning av tropiska skogar genom att utföra design, skogsmissbruk och skogsbrandanalyser. Användningen av högupplösta optiska och radar-satellitdata möjliggör exakt identifiering av skogstillstånd och skogstäckning. Dessutom används drönare och små flygplan för datainsamling, med stöd av AI-baserade analysmetoder.

FN REDD+-initiativet spelar en nyckelroll för att utveckla ekonomiska incitament för att främja hållbart skogsbruk. Frivilliga kolmarknader stöder dessa ansträngningar genom att erbjuda incitament för att minska utsläppen från avskogningen. Biomassuppdraget och motsvarande övervakningsprojekt bidrar till utvecklingen av framtida scenarier för hållbar skogsanvändning genom att tillhandahålla exakt information om historiska trender i design, CO2 -redovisning och ekologiska effekter under ledningen.

Med den kommande publiceringen av nya data och det nära samarbetet mellan ESA förväntas FN REDD+-initiativet och företag inom skogsövervakning, grunderna för bättre skydd och effektivare hantering av globala skogar. Integrationen av dessa tekniker kommer att vara avgörande för att motverka utmaningarna med klimatförändringar och förlusterna i biologisk mångfald.