Chockerande unga väljare: Kommunister i kommunfullmäktige, ÖVP på 6:e plats!

Chockerande unga väljare: Kommunister i kommunfullmäktige, ÖVP på 6:e plats!

Det politiska landskapet i Wien visar en alarmerande utveckling, särskilt bland unga väljare. I en nyligen genomförd undersökning gjord av enkätaren Peter Hajek röstade 8 % av de unga väljarna på den gemensamma listan för Österrikes kommunistiska parti (KPÖ) och vänster. Däremot finner ÖVP, med endast 4 %, knappt något stöd i denna åldersgrupp och hamnar därmed på 6:e plats. Dessa resultat kan få praktiska effekter på sammansättningen av kommunfullmäktige i Wien, eftersom ÖVP inte skulle komma över hindret med detta röstetal, medan KPÖ förväntas vara representerat i kommunfullmäktige.

Undersökningen omfattade 1 200 svarande, med stödet för Österrikes frihetsparti (FPÖ) på bara 18 % bland de kvinnliga väljarna, medan det nådde 21 % bland männen. Detta visar på en betydande svaghet hos FPÖ bland kvinnor jämfört med förra årets riksdagsval, då könsfördelningen var mer balanserad. Österrikes socialdemokratiska parti (SPÖ) är fortfarande det starkaste partiet bland kvinnor med 40 %, följt av 38 % bland män. De gröna uppnådde 17 % bland kvinnor och 14 % bland män.

Röstbeteende hos yngre och äldre väljare

SPÖ är särskilt starkt bland unga väljare där man ligger före med 37 %. De gröna och FPÖ följer efter med 19 % respektive 15 %, medan Neos uppnår 13 %. I laget av äldre väljare (60+) är situationen dock en helt annan: Här leder SPÖ klart med 43 %, följt av ÖVP och FPÖ som vardera når 19 %. Bland 30 till 59-åringar noterade ÖVP också ett svagt resultat på 5 % och placerade sig på femte plats. KPÖ fick bara 1 % bland de över 60 år.

Dessa siffror illustrerar inte bara förändringarna inom väljarna, utan ger också insikter i möjliga teorier om röstbeteende. Enligt Federal Agency for Civic Education finns det fyra teoretiska tillvägagångssätt för att förklara röstbeteende: det mikrosociologiska förhållningssättet, som betonar vikten av den sociala miljön; det makrosociologiska synsättet, som tittar på historiska konflikter och stabilitet i partisystem; det individuella psykologiska förhållningssättet, som fokuserar på känslomässiga bindningar till fester; och det rationella förhållningssättet som betonar individuella beslutsberäkningar.

Det komplexa samspelet mellan dessa faktorer gör väljarnas politiska intresse varierande och visar att sociala lojaliteter och värderingar kan spela en underordnad roll. I synnerhet antyder tillvägagångssätt för att förklara röstbeteende att en heltäckande teori skulle behöva destilleras för att helt fånga dynamiken i väljarbeteende.