Korallväxlingen i Stora Barriärrevet når kritiska nivåer

Korallväxlingen i Stora Barriärrevet når kritiska nivåer

De rekordstora Havsvattentemperaturer har haft en förödande inverkan på ett av världens största naturliga underverk. En ny studie visar att korallblekning pågår Stora barriärrevet har nått katastrofala proportioner i Australien.

Katastrofala förluster av koraller

Mer än 50 % av korallerna som övervakades nära en ö i södra delen av revet dog under förra årets mest allvarliga och mest utbredda utbrott Bleka, någonsin inspelad i detta område. Enligt ett team av australiensiska forskare var 2024 den värsta sommaren som revet någonsin upplevt. De kraftigt ökande Havstemperaturer har slagit rekord och till det sjunde gradens blekning av revet. När marina värmeböljor sätter koraller under tryck tappar de sina alger och bleknar.

Påverkan av fossila bränslen och väderfenomen

Den främsta orsaken är förbränningen av naturgasproducerande fossila bränslen, som driver upp den globala temperaturen. Förra året förstärkte det El Niño -Väderfenomen orsakade denna skada genom att öka temperaturen i haven i denna region.

Studie och dess resultat

Forskare från University of Sydney övervakade 462 korallkolonier på One Tree Island i revet under en femmånadersperiod, med början på toppen av värmeböljan i början av februari. I maj var 370 av dessa kolonier blekta och i juli var 52 % av de blekta korallerna döda, enligt en referentgranskad studie publicerad i Limnologi och oceanografibrev publicerades.

Brådskande av handling

Vissa korallarter hade en dödlighet på 95 %. Forskare observerade början på "koloniförfall", där det döda skelettet bryter av från revet och faller sönder till spillror. "Våra resultat visar på det akuta behovet av åtgärder för att skydda korallreven, som inte bara är hotspots för biologisk mångfald utan också avgörande för livsmedelssäkerhet och kustskydd", säger huvudförfattaren Maria Byrne från universitetets School of Life and Environmental Sciences.

Även om området som studerades ligger i en skyddad del av revet, långt från stranden och fritt från gruvverksamhet och turism, "trots dess skyddade status, var det inte immunt mot den extrema värmestress som utlöste denna katastrofala blekning", tillade hon.

Ekonomisk betydelse och global relevans

Stora barriärrevet täcker nästan 133 000 kvadratkilometer (345 000 kvadratkilometer) och är det största korallrevet i världen, som stöder mer än 1 500 fiskarter och 411 arter av hårda koraller. Den bidrar årligen med miljarder dollar till den australiensiska ekonomin, främst genom turism, och marknadsförs kraftigt som ett av landets och världens största naturliga underverk.

Författarna betonar att massblekning alltmer blir "en tvåårig händelse", vilket gör det nödvändigt med globala åtgärder för att uppfylla ambitiösa klimatmål och minska utsläppen.

Inverkan på mer motståndskraftiga korallarter

Blekning påverkade också områden av revet som inte tidigare hade påverkats, och sjukdomar och dödsfall noterades även hos korallarter som ansågs vara motståndskraftiga. "Att se påverkan på ett rev som hittills till stor del har varit förskonat från massblekning är förödande", säger havsforskaren Shawna Foo, medförfattare till studien. "De höga antalet dödsfall och sjukdomar, särskilt i ett så avlägset och orördt område, visar hur allvarlig situationen är."

I februari förra året rapporterade CNN om blekning på fem olika rev som spänner över de norra och södra delarna av det ekologiskt viktiga men ömtåliga området.

Slutsats och utsikter

Allvarlig massdelningsblekning på Stora barriärrevet observerades tidigare 1998, 2002, 2016, 2017, 2020 och 2022. Blekningen 2022 var den första som inträffade under en La Niña-händelse, motsvarigheten till El Niño, som vanligtvis har allvarliga nedkylningseffekter och höjningar av revet.

Studiens författare ser sin forskning som en "väckarklocka för beslutsfattare och naturvårdare" eftersom konsekvenserna sträcker sig bortom ekologi och naturvård för att påverka samhällen som är beroende av revet för fiske, turism och kustskydd.

– Korallrevens motståndskraft testas som aldrig förr, och vi måste prioritera strategier som stärker deras förmåga att hantera klimatförändringarna, säger studiens medförfattare Ana Vila Concejo från universitetets geovetenskapliga skola. "Våra resultat visar på behovet av omedelbara och effektiva förvaltningsingripanden för att skydda dessa ekosystem."