Head-to-head race: PVV trendar starkt inför valet i Nederländerna!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 25 oktober 2025 visar en undersökning ett halsbandslopp i Nederländerna inför det allmänna valet. Geert Wilders PVV leder.

Am 25. Oktober 2025 zeigt eine Umfrage ein Kopf-an-Kopf-Rennen in den Niederlanden vor der Parlamentswahl. Geert Wilders' PVV führt.
Den 25 oktober 2025 visar en undersökning ett halsbandslopp i Nederländerna inför det allmänna valet. Geert Wilders PVV leder.

Head-to-head race: PVV trendar starkt inför valet i Nederländerna!

Den 25 oktober 2025, bara fyra dagar före de allmänna valen i Nederländerna, uppstod ett spännande head-to-head race mellan tre politiska partier. Enligt undersökningen från Ipsos I&O-institutet uppnådde Geert Wilders Parti för Frihet (PVV) runt 20 procent och kunde därför vinna 26 av de 150 parlamentsplatserna. Den rödgröna alliansen följer med 23 mandat och vänsterliberala D66 med 22 mandat. Det betyder att de etablerade partierna, inklusive Kristdemokraterna och högerliberala VVD, ligger längst bak. Denna utveckling är resultatet av en intensiv valkampanj dominerad av frågor som asyl, migration och bostadsbrist. Situationen präglas också av stora förluster som förutspås för två andra regeringspartier. För två år sedan fick PVV 37 mandat i valet och ingick för första gången i en regeringskoalition. Denna koalition, som bestod av PVV, VVD, BBB och NSC, kollapsade dock i juni 2025 efter bara elva månader, på grund av dispyter om asylpolitik. Nästan alla etablerade partier vägrar att samarbeta med Wilders och trycket inom det politiska landskapet ökar.

Geert Wilders, ordföranden för PVV, efterlyste en drastisk förändring av migrationspolitiken innan han lämnade regeringskoalitionen. Det var känt att koalitionen var instabil från start och vid flera tillfällen på gränsen till kollaps. Konflikten om migrationspolitik ledde i slutändan till Wilders beslut att lämna koalitionen. Hans förslag innefattade drastiska åtgärder som att avvisa alla asylsökande, avbryta familjeåterförening och använda militären för att kontrollera gränserna. Andra krav omfattade utvisning av syriska flyktingar och dömda migranter och stängning av asylcenter. Wilders ultimatum möttes dock av motstånd från hans koalitionspartners, som till sist vägrade att acceptera hans krav.
(ZDF) rapporterar att koalitionspartnerna såg på situationen med misstro och ilska. Premiärminister Dick Schoof utlyste ett nyval, men det är ännu inte planerat. Han kommer att sitta kvar fram till nyvalet.

Politiska reaktioner och synsätt

Reaktionerna på koalitionsbrottet var tydliga. VVD:s Dilan Yesilgöz anklagade Wilders för att sätta sina personliga ambitioner före landets intressen, medan BBB:s Caroline van der Plas och NSC:s Nicolien van Vroonhoven kallade hans agerande oansvarigt. Wilders hade tidigare hotat att lämna, vilket äntligen blev verklighet när gruppledarnas krismöte snabbt avslutades.
(Tagesschau) framhåller att trots sin nuvarande position och kravet på strängare asyllagar har PVV inte kunnat hålla sina politiska löften, vilket har lett till ett omfattande missnöje bland befolkningen.

Statsvetaren Sarah de Lange uppskattar att nyval kan äga rum efter sommaruppehållet, vilket ytterligare ökar osäkerheten i det holländska politiska systemet. Det kommande valet kommer också att äga rum mot bakgrund av ett viktigt Nato-toppmöte i Haag, vilket ytterligare förhöjer det politiska klimatet.
(Wien) erbjuder en titt på opinionsmätningarna som pekar på ett tätt lopp och visar hur utvecklingen under de kommande dagarna kan ha en avgörande inverkan på Nederländernas politiska framtid.