Merz planerar 140 miljarder euro till Ukraina från Rysslands tillgångar!
Hundratals miljarder euro från ryska statliga tillgångar skulle kunna användas för att finansiera lån till Ukraina.

Merz planerar 140 miljarder euro till Ukraina från Rysslands tillgångar!
Hundratals miljarder euro i ryska statliga tillgångar är för närvarande frysta i Europeiska unionen, mestadels i Belgien hos Euroclear. Dessa tillgångar frystes som svar på Rysslands invasion av Ukraina 2022. Uppskattningar av mängden frysta tillgångar varierar, men varierar mellan 200 och 250 miljarder euro. Av denna summa är 185 miljarder euro insatta kontant hos Euroclear eftersom löptiden för deras investeringar har löpt ut. Hittills har endast intäkterna från dessa investeringar använts för att finansiera ett lån på 50 miljarder euro till Ukraina. Av de 185 miljarder euro bör 45 miljarder euro reserveras för återbetalning av lånet, så att 140 miljarder euro är tillgängliga för andra ändamål.
Den pågående debatten om användningen av dessa frysta tillgångar kommer att diskuteras vid det informella EU-toppmötet i Köpenhamn samt vid det ordinarie EU-toppmötet i slutet av oktober. Tyska företrädare hade ursprungligen uttryckt oro för att användningen av dessa medel kunde äventyra euroområdets finansiella ställning. Men den tyska regeringen har ändrat sin hållning, särskilt efter att USA stoppat sitt militära bistånd till Ukraina och många EU-stater inte kan ge ökat militärt bistånd från sina egna budgetar. Kansler Friedrich Merz föreslår att Euroclear köper obligationer från EU-kommissionen, som sedan lagras.
Finansieringen av Ukraina
Merz planerar att bevilja Ukraina ett räntefritt lån på nästan 140 miljarder euro, som ska finansieras från den ryska centralbankens frysta tillgångar i Europa. Detta lån kommer bara att återbetalas när Ryssland kompenserar Ukraina för skadorna som orsakats av kriget. Intressant nog skulle EU-staterna inte behöva tillhandahålla medel direkt från sina egna budgetar, utan bara behöva tillhandahålla garantier om det skulle bli nödvändigt att frigöra de frysta medlen. Merz betonar att dessa garantier bör omfattas av EU:s fleråriga finansiella ram, som kommer att finnas tillgänglig 2028.
EU-kommissionen, ledd av Ursula von der Leyen, stöder också idén om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera den ukrainska krigsansträngningen. Användningen av cirka 200 miljarder euro, varav merparten finns hos Euroclear, diskuteras. Merz efterlyser nya impulser för att ändra den ryska strategin och tvinga president Vladimir Putin till förhandlingsbordet. Han understryker att EU har åtagit sig att stödja Ukraina så länge det behövs.
Reaktioner och juridiska bekymmer
Belgien har krävt att garantier ska lämnas för att inte möta eventuella stämningar från enbart Ryssland om planen att använda de frysta tillgångarna genomförs. Detta kommer mot bakgrund av att den ryska regeringen har hotat att vidta motåtgärder mot stater som stödjer sådana planer. Dessa hot ses dock som begränsade eftersom de ekonomiska förbindelserna med EU redan har minskat kraftigt.
Dessutom kommer den tyska federala regeringen att diskutera frågan inom G7. Den ser sig allt mer ensam om att finansiera Ukraina och fruktar en minskad acceptans bland befolkningen. Finansminister Lars Klingbeil har betonat behovet av att sätta maximal press på Putin och stärka Ukrainas försvarsförmåga. Ukrainas årliga militära finansiella behov uppskattas till 50 till 70 miljarder euro, vilket understryker hur brådskande denna diskussion är.
Debatten om användningen av frysta ryska tillgångar är därför inte bara en ekonomisk utan också en politisk utmaning som kan få långtgående konsekvenser för den europeiska säkerhetspolitiken.