Wienbordsklassens språkkris: Var är tyskan?
Nästan hälften av Wiens förstaklassare talar tyska dåligt, med olika orsaker som migration och pandemin. Experter kommenterar detta.
Wienbordsklassens språkkris: Var är tyskan?
I Wien framträder en alarmerande bild inom utbildningssektorn. Nästan hälften av förstaklassarna har svårigheter med det tyska språket, vilket allvarligt påverkar deras deltagande i klassen. Kommunalrådet för utbildning Christoph Wiederkehr (NEOS) kommenterade nyligen orsakerna: En ökning av flyktingar från Ukraina och Syrien, CoV-pandemin och den ökade användningen av smartphones leder till denna oroande situation. Grundskolläraren Kerstin Nichtenberger bekräftade dessa bedömningar i ett samtal och tillade att även barn från tyskspråkiga familjer ofta inte klarar av vardagssysslor självständigt. "Det här är barn som ofta inte ens vet hur de ska knyta sina skor eller byta om för idrottsklass", säger Nichtenberger ORF rapporterar.
Språk och identitet: ett akut problem
Utmaningarna är dock inte begränsade till språkinlärning. Berlinkirurgen Nani Rostamian, som kom till Tyskland med sin familj när hon var sju, berättar om svårigheterna med att kommunicera med sina föräldrar om sina medicinska kunskaper. "Jag kan inte prata med dem om medicin. När jag vill förklara något måste jag ofta använda penna och papper." Dessa språkbarriärer orsakar inte bara kommunikationsproblem utan äventyrar den kulturella identiteten: "För oss var det en gradvis process av att integrera eller glömma våra egna rötter", säger Rostamian. Medlemmar av arabiska och turkiska familjer i Tyskland är ofta oroliga för att deras barn ska förlora sitt eget språk och därmed också tillgång till sina kulturella rötter. Mirvat Adwan, en syrisk journalist i Berlin, grundade ett institut för att hålla det arabiska språket vid liv för sina barn. "Majoriteten av arabiska föräldrar är oroliga att deras barn kommer att förlora språket", rapporterar Adwan Deutschlandfunk Kultur noterade.
För att lösa dessa problem betonar lingvister behovet av att aktivt främja modersmålet, eftersom gedigen språkinlärning är avgörande för utvecklingen av tyska kunskaper. En annan aspekt är uppskattningen av all kulturell bakgrund i utbildningssystemet, vilket inte bara stärker barnens självkänsla utan också förbättrar deras integration.