EU beslutar om SAFE-lån: Österrike ser behov av åtgärder i försvaret!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

EU planerar att investera i försvaret genom SAFE-lån. Österrike ser ekonomiska nackdelar. Läkemedelsförsörjning diskuteras också.

EU plant Investitionen in Verteidigung durch SAFE-Darlehen. Österreich sieht wirtschaftliche Nachteile. Auch Arzneimittelversorgung wird diskutiert.
EU planerar att investera i försvaret genom SAFE-lån. Österrike ser ekonomiska nackdelar. Läkemedelsförsörjning diskuteras också.

EU beslutar om SAFE-lån: Österrike ser behov av åtgärder i försvaret!

Diskussionen om europeisk försvarskapacitet och tillgången på kritiska läkemedel står för närvarande i centrum för det politiska intresset i EU. Den 26 maj 2025 träffades förbundsrådets EU-kommitté för att diskutera SAFE-initiativet ("Security Measures for Europe"). Detta nya EU-instrument är tänkt att ge medlemsländerna möjlighet att låna upp till 150 miljarder euro för att stärka sin försvarsindustri, vilket gör det lättare att anskaffa viktiga militära system. [ots.at](https://www.ots.at/presseaussendung/OTS_20250526_OTS0153/eu- Committee-des-bundesrats-eu-kredit-fuer-Investen-in-die- defense-wirtschaftlich-nicht-interessant-fuer-oesterreich) rapporterar att återbetalningarna av dessa lån kommer att påbörjas till 20275 och kommer att fortsätta till 20275 bör slutföras. För Österrike blev det dock tydligt att SAFE-programmet "inte är intressant" ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom landet kan använda billigare finansieringsalternativ på marknaden.

Utskottet diskuterade Österrikes roll inom denna ram, särskilt när det gäller landets neutralitet och möjligheten till gemensam försvarsupphandling. Experter uttryckte oro över ett beslut som fattats utan inblandning av Europaparlamentet och möjligheten till en undanflyktsklausul för att undanta investeringar från Maastricht-kriterierna.

Kritiska läkemedel: en akut oro

Parallellt med debatten om försvarsstrategier arbetar EU för att stärka försörjningstryggheten för kritiska läkemedel. Ett förslag från EU-kommissionen, känd som Critical Medicines Act (CMA), syftar till att omvandla medicinsk vård i samhället genom att skapa incitament för att diversifiera leveranskedjorna och öka produktionen inom EU. Enligt germany.representation.ec.europa.eu är syftet med CMA att bekämpa brister orsakade av covid-19-pandemin och geopolitiska spänningar har ökat. Vice ordförande Teresa Ribera och EU:s hälsokommissionär Olivér Várhelyi betonar behovet av att minska beroendet av tredjeländer och utöka produktionskapaciteten inom EU.

En central del av förslaget är att stödja medlemsstaternas kollektiva upphandling, vilket bör förbättra tillgången till viktiga läkemedel. Finansieringen är dock fortfarande en kritisk fråga, som av hälsoministeriet betraktas som i grunden positiv men inte tillräcklig.

Långsiktiga lösningar för framtida utmaningar

Den 24 oktober 2023 presenterade EU-kommissionen ett omfattande paket med åtgärder för att förhindra framtida läkemedelsbrist, som erbjuder både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. dsv-europa.de framhåller att lagstiftningsprocessen för heltäckande förordningar potentiellt kan ta år, vilket anses vara otillräckligt. Ett nytt nätverk för tillverkning av kritiska läkemedel kommer att skapas, och bildandet av en allians för kritiska läkemedel i början av 2024 ses som ett viktigt steg.

EU står inför utmaningen att göra sin läkemedelsförsörjning mer motståndskraftig, både under normala tider och i kristider. Åtgärder för diversifierad produktion och fokus på internationellt samarbete är väsentligt för att minska beroendet av ett fåtal leverantörer. EU-omfattande övervakning och tillståndsinnehavarnas engagemang för höga kvalitetsstandarder bör inte försummas.