Värmeböljan slår till: Europa upplever den tredje varmaste juni någonsin!

Värmeböljan slår till: Europa upplever den tredje varmaste juni någonsin!

I juni 2025 upplevde världen en av de varmaste månaderna någonsin. Copernicus Climate Change Service (C3S) registrerade en genomsnittlig ERA5 yttemperatur på 16,46°C för månaden, vilket gör den till den tredje varmaste juni i världen. Denna temperatur låg 0,47 °C över genomsnittet för juni under perioden 1991 till 2020, medan juni 2024 var den högsta med rekordhöga 16,66 °C. Dessutom var juni 2025 1,30°C varmare än förindustriella nivåer som uppskattades mellan 1850 och 1900, vilket tydligt visar effekterna av mänskligt orsakade klimatförändringar på det globala klimatet.

Denna egenhet understryks av rapporteringen från C3S, som publicerar månatliga klimatbulletiner på uppdrag av Europeiska kommissionen. Dessa bulletiner är främst baserade på ERA5-reanalysdataset, som samlar in miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer. Dataassimileringsprocessen gör det möjligt att producera en konsekvent och heltäckande uppskattning av det globala klimattillståndet utan att behöva förutsäga förändrade förhållanden i realtid.

Påverkan av värmeböljor

En betydande händelse i juni var en värmebölja som drabbade stora delar av Västeuropa. Denna värmebölja förstärktes av rekordhöga havstemperaturer i västra Medelhavet, vilket återspeglar de utbredda klimatförändringar som har dokumenterats alltmer de senaste åren. Dessa extrema väderhändelser är en tydlig indikator på de ökande klimatriskerna som hotar ekosystem och mänskliga samhällen över hela världen.

Den globala yttemperaturen har stigit med mer än 1,3°C sedan 1880, med 2024 cirka 1,55°C över förindustriella nivåer. De senaste decennierna har sett de varmaste temperaturerna på över 125 000 år, vilket ökar pressen på regeringar och samhällen att vidta akuta åtgärder mot klimatförändringarna. Detta blir särskilt händelserikt när man beaktar prognoserna om ytterligare uppvärmning, som kan variera mellan 1,5 och 5,7 °C i slutet av 2000-talet beroende på utsläppsscenariot.

Klimatskyddsåtgärder och utsikter

IPCC-rapporten lyfter fram att antropogena utsläpp av växthusgaser är den främsta orsaken till uppvärmningen av klimatsystemet. Aktuella koncentrationer av växthusgaser i atmosfären 2024 var 421 ppm för koldioxid och 1 930 ppb för metan. Ambitiösa klimatåtgärder skulle kunna begränsa temperaturhöjningen till 1,5°C till 2,4°C år 2100, men kräver omedelbara och beslutsamma åtgärder.

Den tekniska och ekonomiska genomförbarheten för att mildra klimatförändringarna finns, men det kräver en förändring av energiproduktionen, såsom ökad användning av solenergi och vindkraft, samt minskad köttkonsumtion och skydd av ekosystemen. För att möta utmaningarna med klimatförändringarna måste samhällen samarbeta internationellt för att tackla det massiva hot som klimatkrisen utgör.