Trump vill återuppliva kärnvapenprov – vad ligger bakom det?

Trump vill återuppliva kärnvapenprov – vad ligger bakom det?

Den 6 november 2025 upprepade USA:s förre president Donald Trump sina planer på att återuppta kärnvapenprovningen. Detta tillkännagivande kommer i ett globalt sammanhang där andra länder, särskilt Ryssland och Kina, för närvarande utökar sin kärnkraftskapacitet. Trump uttalade att USA borde återuppta sina kärnvapenprov baserat på andra nationers testprogram för att kontrollera och förbereda deras system. Detta markerar ett viktigt steg eftersom det senaste amerikanska kärnvapenprovet ägde rum 1992 och sedan dess har det funnits ett moratorium som stöds av det omfattande kärnvapenförbudet (CTBT).

Kort därefter beordrade Rysslands president Vladimir Putin sin regering att undersöka om det är lämpligt att testa kärnvapen. Information om detta bör samlas in från försvars- och utrikesdepartementen samt från underrättelsetjänsten för att ta fram eventuella förslag till förberedelse och genomförande av kärnvapenprov. Situationen kompliceras ytterligare av rapporter om ryska kärnvapenhot, inklusive dess nya vapensystem som Burevestnik långdistans kärnvapendrivna missil och Poseidon kärnkraftsdrivna torped.

Otydliga testmål och internationella bekymmer

Det exakta syftet med de planerade testerna av USA är fortfarande oklart. Observatörer misstänker att testverksamheten särskilt kan rikta in sig på bärraketer och andra system för kärnvapenbomber. USA:s energiminister Chris Wright betonade dock att det inte är fråga om kärnvapenexplosioner, utan snarare systemtester. Trump tillhandahöll inga specifika detaljer om de planerade testerna i sitt videomeddelande, vilket skulle kunna väcka oro över USA:s faktiska riktning och avsikt.

Internationella reaktioner på denna utveckling är blandade. Samtidigt som Ryssland har intensifierat sina hot, reagerar många utländska aktörer med mindre oro på avfyrarnas tillkännagivande än på tidigare hot från Kreml. Experter tror att USA:s återupptagande av kärnvapentestning kan motivera andra länder att vidta liknande åtgärder, vilket ytterligare destabiliserar redan ömtåliga globala säkerhetsarkitekturer.

Det aktuella läget för världens kärnvapenarsenaler

Sedan slutet av det kalla kriget har det skett en nedgång i de globala kärnvapenlagren på grund av nedmonteringen av avvecklade atombomber, särskilt i Ryssland och USA. Ändå fortsätter Kina att snabbt växa sin kärnvapenarsenal, med omkring 100 nya stridsspetsar per år sedan 2023. Inget land har genomfört kärnvapenprov hittills under 1998, med undantag för Nordkorea som stoppade sina sista tester 2017.

CTBT, som antogs 1996 och ratificerades av de flesta stater, ratificerades inte av USA och Ryssland drog tillbaka sin ratificering i slutet av 2023. Statsvetare påpekar att det är osannolikt att nya nedrustningsavtal kommer att ingås inom en snar framtid, eftersom Ryssland och Kina inte visar något intresse av att minska sina kärnvapenlager. Befintliga icke-spridnings- och nedrustningsavtal, såsom icke-spridningsavtalet för kärnvapen (NPT) och fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW), kan för närvarande inte lindra ökande spänningar.

Allt detta pekar på en oroande utveckling i det globala säkerhetsläget. Det återstår att se hur det internationella samfundet kommer att svara på Trumps tillkännagivande och vilka ytterligare steg Ryssland och andra nationer kommer att ta i denna spända kärnvapenkapprustning.