Nyheter från Syrien: En kompakt guide

Nyheter från Syrien: En kompakt guide

Syriens inbördeskrig är tillbaka i fokus efter en ny rebellkoalition en överraskningsattack som gick in i landets näst största stad, Aleppo. Denna offensiv markerar första gången oppositionsstyrkor har tagit territorium i Aleppo sedan 2016 och bryter det långvariga dödläget i konflikten, som aldrig officiellt har tagit slut. Den förnyade konflikten har krävt mer än 300 000 liv och drivit nästan 6 miljoner flyktingar från landet. Det har också långtgående effekter på regionen och utanför.

Vad hände under inbördeskriget i Syrien?

På höjden av den arabiska våren 2011 gick prodemokratiska demonstranter ut på gatorna i Syrien och krävde att den auktoritära presidenten Bashar al-Assad skulle störtas. Dessa protester möttes av dödligt våld. När Assad och hans trupper krossade den prodemokratiska rörelsen började en väpnad opposition bildas, bestående av små organiserade miliser och några desertörer från den syriska militären. Oppositionsstyrkorna var decentraliserade, hade olika ideologier, men ett gemensamt mål: störtandet av Assad. De fick olika stöd från främmande makter, inklusive grannlandet Türkiye, regionala tungviktare Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och USA.

Internationellt stöd och framväxten av extremistgrupper

I takt med att regeringsfientliga styrkor växte ökade också Syriens allierade, Iran och Ryssland, sitt stöd. På plats hjälpte det iranska revolutionsgardet, tillsammans med den libanesiska milisen Hizbollah, till att bekämpa de beväpnade rebellerna. I luften fick det syriska flygvapnet förstärkning från ryska stridsflygplan. Extremistiska islamister, inklusive al-Qaida, började visa intresse för Syrien och ställde sig i linje med den moderata syriska oppositionen, som inte stödde jihadisternas inblandning. Men 2014 dominerade extremister och Islamiska staten (ISIS) spred sig i landet, vilket ledde till internationell intervention ledd av USA för att bekämpa gruppen men utan att utmana den syriska regimen. De syriska demokratiska styrkorna (SDF), en amerikansk partner bestående av kurdiska soldater, kämpade mot ISIS, vilket effektivt avslutade gruppens territoriella existens.

Aktuell utveckling och återstart av konflikten

2020 nådde Ryssland och Turkiet en överenskommelse för vapenvila i Idlibs sista kvarvarande motstånd mot att upprätta en säkerhetskorridor med gemensamma patruller. Det har inte varit några större blossar sedan dess, men den syriska regeringen har aldrig kunnat återta hela sitt territorium. Händelserna i Aleppo visar dock att väpnat motstånd aldrig helt försvann.

Orsaker till att konflikten återuppstod

Offensiven började på onsdagen efter att rebellerna bildat en ny koalition kallad Military Operations Command. De flyttade snabbt genom byar utanför Aleppo och enligt lokalbefolkningen kontrollerar de nu mycket av staden med lite motstånd. Kämparna säger att de är angelägna om att befria ockuperat territorium och reagerar på ökade attacker från regeringen och pro-iranska milisgrupper. Rebellerna kanske försöker dra fördel av en försvagad regering vars främsta allierade är upptagna av andra konflikter. Ryssland invaderade Ukraina 2022 och hällde enorma resurser på detta krig. Samtidigt har Iran drabbats av en rad attacker från Israel, som särskilt drabbat Hizbollah hårt. Analytiker berättade för CNN att de syriska rebellerna använder det vakuum som skapats av Hizbollah för att avancera i Syrien.

Vilka är rebellerna?

Den nya grupperingen består av en lång rad oppositionsstyrkor, från islamistiska fraktioner till moderater. Koalitionen leds av Hayat Tahrir al-Sham (HTS), ett före detta al-Qaida-förbund i Syrien, tidigare känt som al-Nusrafronten. Denna grupp har officiellt klippt banden med al-Qaida och agerar som de facto härskare i Idlib. Det stöddes av grupper som tidigare stötts av Turkiet och USA. Situationen kompliceras ytterligare eftersom SDF har tagit över några av dessa positioner. SDF består främst av kurdiska krigare från de så kallade People's Protection Units (YPG), som tidigare har kämpat mot andra syriska oppositionsgrupper. Grannlandet Türkiye ser YPG som en förlängning av en grupp som den betraktar som en terroristorganisation.

Den här artikeln var medförfattare av CNN:s Eyad Kourdi, Ben Wedeman, Mostafa Salem och Christian Edwards.