Danmark rustar upp sig: långdistansvapen mot det ryska hotet!
Danmark planerar att köpa långdistansprecisionsvapen för att stärka Nato som svar på hot från Ryssland.

Danmark rustar upp sig: långdistansvapen mot det ryska hotet!
Danmark har aviserat ett betydande steg i förnyelsen av sin försvarspolitik. Den danska regeringen planerar att köpa långdistansprecisionsvapen för att stärka både Nato-alliansens avskräckningsförmåga och nationella säkerhet. Statsminister Mette Frederiksen beskrev detta steg som ett ”paradigmskifte” i dansk försvarspolitik. Detaljer kring vapentyperna, schemat och kostnaderna är dock i nuläget oklara. Enligt försvarsminister Troels Lund Poulsen kan dessa vapensystem bestå av missiler eller drönare utformade för att neutralisera hot mot fiendens territorium. En särskild upphandlingsmyndighet kommer att bedöma marknaden och välja lämpliga system för att genomföra dessa planer.
Konsekvensen av detta politiska beslut är en del av ett bredare upprustningsprogram som påbörjades efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Med tanke på det rådande säkerhetsläget i Europa har det danska parlamentet beslutat att drastiskt öka försvarsutgifterna. Danska underrättelsetjänster ser för närvarande ingen omedelbar risk för en attack mot Danmark, men Ryssland bedöms som ett reellt hot mot Nato. Frederiksens motto är "Köp, köp, köp!" använts för att främja den militära uppbyggnadsoffensiven.
Kritik från Ryssland och ökade utgifter
Reaktionen från Ryssland lät inte vänta på sig. Den ryske ambassadören i Danmark, Vladimir Barbin, beskrev planerna som "ren galenskap" och varnade för hotet om en kärnvapenmakt. Beträffande dessa varningar avfärdade Frederiksen de ryska uttalandena som ett försök att skrämma och upprepade att Danmark inte skulle påverkas av dem. Inköpen som planeras som en del av denna uppgradering inkluderar även luftvärnssystem från europeiska tillverkare, vars totala värde är cirka 7,8 miljarder euro.
När det gäller framtida försvarsutgifter planerar Danmark att investera nästan sju miljarder euro genom en accelerationsfond för 2025 och 2026. Det skulle resultera i att försvarsutgifterna når mer än tre procent av bruttonationalprodukten, den högsta nivån på 50 år. År 2024 har utgifterna redan höjts till 2,4 procent, efter att Danmark under många år legat under de två procentsgränser som Nato krävde.
Den geopolitiska situationen
Den danska regeringen motiverar det snabba genomförandet av denna upprustningspolitik med det nuvarande hotet från Ryssland. Frederiksen varnar för att ett eventuellt fredsavtal i Ukrainakonflikten på Moskvas villkor ytterligare kan äventyra säkerheten i regionen. Danmarks försvarsministerium har också varnat för att Ryssland kan bygga upp militära styrkor för att attackera Nato-länder inom två år efter ett eventuellt slut på kriget. Dan Smith, chef för SIPRI-institutet, betonar behovet av en diplomatisk lösning och försvarets komplexitet, oavsett den accelererade vapenstrategin. Även om stora vapensystem ofta inte är omedelbart tillgängliga, skulle mindre vapen kunna tillverkas snabbare, vilket Danmark försöker ta itu med säkerhetssituationens brådskande situation.
Sammanfattningsvis ger Danmark med dessa åtgärder ett tydligt svar på det förändrade geopolitiska landskapet och anpassar sin försvarsstrategi för att säkerställa både nationell och internationell säkerhet. Den danska regeringens beslutsamma hållning kommer säkerligen att påverka Natos diskussioner om gemensamma säkerhetsstrategier och väcka uppmärksamhet, särskilt i Europa.
För mer information, se artiklarna från krona, Spegel och dagliga nyheter.