Wiens kommunfullmäktige beslutar om en omfattande reform av arbetsordningen!

Wiens kommunfullmäktige beslutar om en omfattande reform av arbetsordningen!

Den 23 april 2025 godkände Wiens stadsfullmäktige ett utkast till ändring av arbetsordningen för distriktets representanter, kommittéer, underkommittéer och kommissioner samt för kommunfullmäktige. Förslaget, som var under arbete i cirka 18 månader, har utvecklats i samarbete med olika politiska grupper och syftar till att förbättra strukturen och transparensen i de politiska processerna i Wien. GR Mag. Thomas Reindl (SPÖ) förklarade att det nya regelverket även borde reglera gruppavtal, medan FPÖ drog sig ur samtalen utan att ställa specifika krav.

Efter flera förhandlingsrundor, som avslutades i december 2024 med en överenskommelse mellan de fyra parterna, fick kommunförvaltningen och ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram överenskommelserna. Viktiga ämnen som rotationsprincipen, ansökningar och frågetider har också reformerats. Samtidigt som NEOS fick beröm för sitt samarbete, fanns det i slutändan ingen överenskommelse med De gröna och ÖVP, som kritiserade reformen som otillräcklig.

Reformåtgärder och mål

Den nuvarande reformen innehåller flera viktiga förändringar. Det handlar bland annat om bindande regler för rotationsprincipen och skärpta regler om partiskhet i kommittéer. Taltiden kommer inte att vara begränsad, utan bör fokusera mer på innehåll. Dessutom infördes nya föreskrifter för utredningskommissioner. GR Mag. Karim Rihan (NEOS) påpekade det breda stödet för reformen från alla stadsdelsnämnder och betonade behovet av mer transparens och kontroll.

Öppnandet av stadsdelsnämndsmöten via ett mediebibliotek och tillhandahållandet av teckenspråkstolkar syftar till att förbättra allmänhetens tillgänglighet. Dessutom bör rätten att göra förfrågningar moderniseras för att möjliggöra muntliga svar vid möten. Implementeringen av en enhetlig digital infrastruktur för alla distrikt, inklusive digitala signaturer, står också på reformagendan.

Kritik och kontroverser

Trots de positiva aspekterna finns det också kritiska röster. GRin Dr. Jennifer Kickert (GRÖN) uttryckte oro över misslyckandet med att ta hänsyn till hennes partis viktigaste frågor och beskrev omröstningen som ett brott mot principen om konsensus. Även GRin Dipl.-Ing. Elisabeth Olischar (ÖVP) instämde i denna uppfattning och uttryckte oro över inskränkningarna av oppositionens rättigheter. Samtidigt betonade förespråkarna för reformen att revisionsrätten fortfarande är det starkaste sättet att kontrollera oppositionen och att medborgarnas frågestund och öppnandet av framställningsutskottet är reformåtgärder som bör minska missnöjet.

Sett i ett bredare sammanhang är digitalisering en central fråga även i andra kommuner. Enligt resultaten av e-förvaltning är syftet att göra offentliga tjänster mer effektiva, transparenta och närmare medborgarna. Digitaliseringsprojekt måste uppfylla förväntningarna på smidig tillgång till offentliga tjänster. År 2025 bör fokus ligga på modern digital infrastruktur, vilket är avgörande för implementering av öppna datainitiativ, men också för användning av artificiell intelligens och säkerhetslösningar.

Tillvägagångssätten för digitalisering inom administrationen kan i slutändan också bidra till att öka effektiviteten och automatisera processer, vilket inte bara gynnar staden Wien utan även många samhällen, vilket utvecklingen i Tyskland också visar.

Ändringarna i arbetsordningen antogs enhälligt, medan två motioner från de gröna inte fick majoritet. Effekterna av denna reform kommer att övervakas i framtiden, särskilt när det gäller allmänhetens deltagande och tillgång till information.

Mer information om den rättsliga ramen finns på RIS tillgänglig.

För mer fördjupade insikter om digitalisering och dess betydelse i offentlig förvaltning finns studien på e-förvaltning rådfrågas.