Wiens klimatråd kräver en kompromiss för en framåtblickande ElWG!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Jürgen Czernohorszky efterlyser en överenskommelse om Wiens elindustrilag för att nå klimatmålen till 2040.

Jürgen Czernohorszky fordert eine Einigung bei Wiens Elektrizitätswirtschaftsgesetz, um Klimaziele bis 2040 zu erreichen.
Jürgen Czernohorszky efterlyser en överenskommelse om Wiens elindustrilag för att nå klimatmålen till 2040.

Wiens klimatråd kräver en kompromiss för en framåtblickande ElWG!

Den 17 november 2025 uppmanar Jürgen Czernohorszky, Wiens klimatråd, de federala partierna att vara mer villiga att kompromissa om elindustrins lagen (ElWG). Detta är ett viktigt steg för att uppnå två tredjedelars majoritet för den kommande resolutionen. Czernohorszky beskriver det nuvarande lagförslaget som "lovande" och framhåller de positiva effekterna på befolkningen. Han framhåller att den planerade lagändringen inte bara kommer att göra utbyggnaden av elnätet billigare, utan även kan minska elkostnaderna.

Czernohorszky förklarar att ett beslut från ElWG är avgörande för befolkningens livskvalitet, särskilt om lagen har en tydlig social signatur. Denna åtgärd är en del av Wiens omfattande ansträngningar för att etablera förnuftiga klimatskyddsåtgärder. Staden har redan tagit många steg i denna riktning under de senaste fem åren, men för att nå sina klimatmål till 2040 behöver Wien federalt stöd.

Hålla klimatmålen

Climate City Council betonar att en stark federal klimatskyddslag är nödvändig för att uppnå dessa klimatambitioner. För att kunna möta klimatkrisens utmaningar krävs snabba ändringar av viktiga lagtexter, bland annat gasindustrilagen, bostadsrättslagen och EABG. Dessutom efterlyser Czernohorszky ett brett finansieringsstöd för att säkerställa Wiens klimatneutralitet.

Betydelsen av förändringarna går utöver tekniska justeringar. De speglar behovet av ett integrerat förhållningssätt som stärker den sociala sammanhållningen i staden. Ett liknande samband mellan trygghet och social stabilitet dras också inom seismologin, där utvärderingen av jordbävningar vanligtvis tar olika perspektiv.

Jordbävningsmätning i jämförelse

Ett intressant sammanhang är mätningen av jordbävningar. Richterskalan, utvecklad av Charles Richter och Beno Gutenberg 1935, värderar den energi som frigörs under en jordbävning. Denna skala är logaritmisk och visar att en ökning med en grad innebär en tiofaldig ökning av de seismiska vågornas amplitud. Däremot mäter Mercalli-skalan intensiteten av en jordbävning baserat på skadorna som orsakats av händelsen. Dessa olika tillvägagångssätt gör det tydligt att även med en jordbävning av samma magnitud kan effekterna variera beroende på de lokala geologiska och strukturella förhållandena.

Ett exempel på den dramatiska karaktären hos dessa skillnader kan ses i de mest förödande jordbävningarna i historien, inklusive jordbävningen 1960 i Valdivia, Chile, med en magnitud på 9,5. Detta understryker hur viktigt det är att även regionala och globala klimatstandarder följs för att undvika tragedin med en sådan händelse.

Sammantaget sätts de kommande besluten kring Elindustrilagen i Wien i ett bredare sammanhang av en global utmaning som kräver både teknisk innovation och socialt ansvar.