Förbud mot huvuddukar för flickor: konstitution eller diskriminering?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Planerat förbud mot huvuddukar för flickor i Österrike sätter igång kontroversiell debatt om diskriminering och religionsfrihet.

Geplantes Kopftuchverbot für Mädchen in Österreich löst kontroverse Debatte über Diskriminierung und Religionsfreiheit aus.
Planerat förbud mot huvuddukar för flickor i Österrike sätter igång kontroversiell debatt om diskriminering och religionsfrihet.

Förbud mot huvuddukar för flickor: konstitution eller diskriminering?

Den 23 oktober 2025 kommer ett planerat lagförslag som förbjuder huvuddukar för flickor under 14 år att orsaka hetsiga diskussioner i Österrike. Förslaget innebär ett förbud mot att bära huvuddukar i skolor, en förordning som redan i liknande form upphävdes av författningsdomstolen (VfGH) 2020. Domstolen slog fast att ett sådant förbud kränkte statens religiösa neutralitet och diskriminerade muslimska kvinnor.

I den pågående granskningen klassificerades reaktionerna på det nya utkastet till övervägande del som negativa. Institutioner som justitieministerier och religiösa samfund uttrycker stark oro över lagens konstitutionella och diskriminerande karaktär. Advokatsamfundet lyfter fram oklarheter i definitionen av begreppet ”täcka huvudet”, medan Likabehandlingsadvokaten kritiserar den ensidiga fokuseringen på huvudduken.

Religiös neutralitet och diskriminering

De juridiska experterna varnar för att lagen påverkar muslimska flickor ensidigt utan att använda ett köns- och religionsneutralt språk. Denna ojämlika behandling möts av skarp kritik, särskilt med tanke på tillgängliga data, som ger få tillförlitliga siffror om de elever som berörs. Religiösa företrädare klagar också över bristen på samråd med muslimska ungdomar.

Ett centralt bekymmer för kritiker är eventuell uteslutning av studenter som bär huvudduk av religiösa skäl. Islamic Religious Community in Austria (IGGÖ) och Alevi Religious Community beskriver projektet som en kränkning av grundläggande rättigheter och varnar för ett selektivt förbud som bara drabbar muslimska flickor, medan liknande regler för pojkar inte tas upp.

Stöd och bekymmer

Trots de övervägande kritiska rösterna finns det också anhängare av lagen. Psykologer hävdar att förbudet kan bidra till att främja barns identitetsutveckling genom att låta dem växa upp utan religiösa symboler i skolan. Grundskollärarförbundet framhåller målet om självbestämmande men pekar också på risken för ytterligare belastningar på skolan.

Totalt lämnades över 400 synpunkter på lagförslaget. Mycket av denna feedback, varav de flesta kommer från privatpersoner, fruktar diskriminering. Förbundsungdomsrådet och IGGÖ uttrycker ett tydligt avvisande av lagen eftersom de ser den som ett brott mot religionsfriheten och jämställdhetsprincipen. Justitieministeriet hyser tvivel om det praktiska genomförandet av lagen, särskilt när det gäller de sökta sanktionerna, som ger administrativa böter på upp till 1 000 euro. Den aktuella utvecklingen väcker frågor om lagförslagets rättsliga grund och giltighet.

Sammantaget är det fortfarande osäkert om utkastet kommer att finnas kvar i sin nuvarande form, eftersom diskussionen om hanteringen av religiösa kläder i skolan fortsätter. Som den aktuella debatten visar är rätten till jämlikhet och statens religiösa neutralitet centrala stridspunkter i det kommande politiska landskapet.

[Krone] rapporterar att...

[MyDistrict] framhåller att...

[Kurier] tillägger att...