Jelena Dokic bryter tystnaden: Livslång plåga i händerna på sin far!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Jelena Dokic berättar om övergrepp från sin far och dess inverkan på hennes liv och karriär inom tennis.

Jelena Dokic spricht über Misshandlungen durch ihren Vater und deren Auswirkungen auf ihr Leben und ihre Karriere im Tennis.
Jelena Dokic berättar om övergrepp från sin far och dess inverkan på hennes liv och karriär inom tennis.

Jelena Dokic bryter tystnaden: Livslång plåga i händerna på sin far!

Jelena Dokic, den före detta tennisspelaren som lidit av sin pappa Damirs misshandel i över 20 år, ger skrämmande insikter om sin traumatiska barndom i sin biografi "Unbreakable". Damir Dokic dog vid 66 års ålder, men lämnar efter sig en rad smärtsamma minnen och upplevelser som format Jelena. En talangfull tennisspelare, hon nådde semifinalen i Wimbledon, vann sex turneringar och tjänade totalt 4,4 miljoner dollar i prispengar.

I en intervju beskriver hon de grymma fysiska och verbala övergrepp hon fått utstå sedan hon var sex år gammal. Slag med bälte, verbala övergrepp och känslomässig förnedring var en del av deras vardag. En särskilt minnesvärd händelse var när hennes pappa lämnade henne i omklädningsrummet efter att ha förlorat en semifinal i Wimbledon. Det kom upprepade motgångar under åren, varefter hon till och med blev slagen av sin pappa. Dokic nämner att hennes pappa kallade henne en "hora" under en chock när hon bara var 11 år gammal.

Kämpa mot mörkret

Skuggorna av misshandeln ledde Jelena Dokic till långvarig depression, som till slut kulminerade i ett självmordsförsök 2022. Hon led av denna mörka sjukdom i över tio år innan hon fann modet att dela sin historia offentligt. Dokic berättar inte bara om sina egna erfarenheter, utan vill också hjälpa andra offer. Hon understryker vikten av att inte vara i tysthet och söka hjälp. Att öka medvetenheten om övergrepp inom idrotten är viktigt för henne.

Jelena Dokics erfarenheter är inte unika. Interpersonellt våld är ett utbrett problem inom tävlingsidrott. Växande forskning visar att idrottare lider av liknande tillstånd. Psykiskt våld drabbar mellan 60 och 72 % av idrottarna, medan fysiskt våld drabbar 14 till 25 % av de drabbade. Många idrottare upplever press och stress i konkurrensatmosfären, vilket sätter deras mentala hälsa på spel. Pressen att vinna formar idrottskulturen och kan leda till normalisering av våldet.

En tystnadskultur

Den olympiska stadgan kräver skydd av idrottare från trakasserier och våld. Men verkligheten förblir ofta skrämmande. Förövare kan inte bara vara manliga tränare, utan även andra idrottare och tränare. Idrottare som identifierar sig som icke-heterosexuella eller som redan har blivit utsatta för utsatthet är särskilt utsatta. Maktobalansen mellan idrottare och tränare förstärker tystnaden kring övergrepp, vilket kan få livslånga konsekvenser för de som drabbas.

Projektet ”Safe Clubs” arbetar med att utveckla åtgärder för att förebygga interpersonellt våld. Detta inkluderar riskanalyser, förebyggande workshops och stöd till barnskyddsombud i idrottsföreningar. Tydliga riktlinjer för acceptabel coachingpraxis krävs för att skapa ett säkert utrymme för idrottare. Ett holistiskt synsätt är väsentligt för att förändra idrottskulturen och främja idrottares välbefinnande.

Sammantaget illustrerar Jelena Dokics berättelse inte bara hennes personliga kamp, ​​utan också det komplexa problemet med våld inom tävlingsidrott. Brådskan att prata om dessa frågor och förändra kulturen är utan tvekan större än någonsin.

Du kan hitta mer information om Jelena Dokic och hennes erfarenheter på krona, medan Watson ger en detaljerad inblick i de övergrepp hon utsattes för. För en mer omfattande analys av ingripande våld inom idrotten, se I sinnet.