Djurens uppror: Birgit Minichmayr läser en rörande fabel i Klagenfurt

Djurens uppror: Birgit Minichmayr läser en rörande fabel i Klagenfurt

Som en del av Kärntensommaren ägde en speciell läsning rum den 29 juni 2025 på Kammerlichtspiele Klagenfurt. Den berömda skådespelerskan Birgit Minichmayr läste fabeln "Zöglinge" av den ryska författaren och regissören Schenja Berkowitsch. Denna fabel smugglades i hemlighet ut från ett fängelse i Moskva, där Berkovich själv dömdes till sex års straffläger. Läsningen arrangerades av Nadja Kayali, festivalens ledare, och lyfte på ett imponerande sätt fram teman frihet och rädsla.

Fabeln "Fångar" skildrar livet i fängelset ur djurens perspektiv och inkluderar en mängd olika karaktäristiska karaktärer, inklusive den bortskämda katten Shanja, den kloka råttan, den modiga kråkan och vildkatterna. Minichmayr imponerade på publiken genom att väcka texten till liv med olika röster. Hennes framträdande betonade författarens underliggande budskap: "Det värsta är inte fängelse. Det värsta är rädsla."

Ett litterärt fönster till verkligheten

Nadja Kayali blev medveten om Berkowitsch genom en artikel i "Frankfurter Allgemeine Zeitung". Detta visar hur viktigt det är att höra röster från konstnärer som lever och verkar under repressiva förhållanden. Det uppskattas att omkring 2 000 konstnärer sitter fängslade i ryska fängelser, och fabeln fungerar som ett litterärt fönster in i de svåra livsvillkoren för de drabbade.

Uppläsningen ägde rum i samband med festivalen, som pågår från 3 juli till 3 augusti 2025. Birgit Minichmayr kommer att framföra texten igen den 31 juli i Ossiach Abbey. Efter läsningen blir det ett samtal med historikern Irina Scherbakova, där ämnena konstnärlig frihet och repressiva åtgärder i Ryssland kommer att diskuteras.

Konst i förtryckets fokus

Konstnärernas situation i Ryssland kännetecknas av en mängd utmaningar. Sandra Frimmel har i sitt arbete behandlat rättsfallen mot konst och konstnärer i Ryssland efter perestrojkan. Hon analyserar hur konstnärliga handlingar ofta bestraffas med hårda rättsliga konsekvenser, vilket understryker det akuta behovet av dialog om konst och frihet. Från punkbandet Pussy Riot till provokativa framträdanden av konstgruppen Vojna blir det tydligt hur mycket statligt förtryck påverkar de idéer som cirkulerar bland artister.

Rapporterna om fällande domar och teatraliseringen av rättegångarna visar att diskussionen om konst och identitet i Ryssland fortfarande präglas av ett strikt värdesystem som ofta strider mot konstnärers fria uttryck.

Sammantaget bidrar Birgit Minichmayrs läsning till en viktig diskurs om konst, frihet och verkligheten i människors liv i repressiva regimer, och skapar medvetenhet om de utmaningar som konstnärer står inför – både i Ryssland och världen över.