Boktryck som förbannelse: Hur nya idéer väckte häxjakten

Boktryck som förbannelse: Hur nya idéer väckte häxjakten

The Witch Hunts, ett mörkt kapitel i europeisk historia, påverkades av olika sociala och tekniska faktorer. En av de mest överraskande kunskaperna kommer från ett team av amerikanska sociologer som i en studie indikerar uppfinningen av boktryck på 1500 -talet. Denna tekniska framsteg, hävdar de, spelade en viktig roll i den massiva distributionen och brutaliteten i häxjakt i Europa.

Studien publicerad i Journal "Theory and Society" beskriver att mellan 1450 och 1750 uppskattades 90 000 människor på grund av trolldom och cirka 45 000 genomfördes. Det är slående att den slående och brutala förekomsten av häxjakten tycktes vara relativt plötsligt, även om tron ​​på trolldom i Europa har varit närvarande i århundraden.

Påverkan av boktryck

Ett massivt inflytande av spridningen av kunskap genom boktrycket var särskilt synligt genom specifika publikationer. En av de mest inflytelserika var "Malleus Maleficarum" eller "Hexenhammer", en manual av den tyska Dominikanska Heinrich Kramer, som publicerades i slutet av 1480 -talet vid tidpunkten för häxans höjdpunkt. Denna bok kombinerade element i teori och praktisk vägledning för häxa förföljelse och sprids snabbt. Dess kvantitativa effekter var konkreta fram till 1600 -talet, då dussintals publicering skulle cirkuleras och direkt påverkan på häxförsök i hela Europa bestämdes.

Författarna till studien betonar att trycktrycket inte direkt är orsakerna till häxjakt, utan idéerna och praxisen för häxjakten inbäddad där spridd från små cirklar och därmed höjde förföljelsen till en ny, brutal dimension. "På grund av konsten att skriva ut hittade dessa metoder en bred publik och skapade nya möjligheter att mobilisera makt", förklara sociologerna.

Ett anmärkningsvärt exempel på denna dynamik var Trier i början av 1580 -talet, där de lokala myndigheterna uttryckligen hänvisade till manualen för att legitimera sina häxaförsök. Andra städer som Würzburg, Bamberg och Osnabrück följde också detta exempel, vilket resulterade i en dominoeffekt som påverkade hela samhällets beteende.

Spridningen av sådana idéer var inte begränsad till tidigare tider, som Doten-Snitker betonar. Även i dagens värld säkerställer nya sociala nätverk att nya idéer kan få effekt snabbt och orsaka stora sociala förändringar.

Den sista personen som dömdes till döds som en "häxa" i Tyskland var Anna Maria Schwägelin. I april 1775 skulle det avrättas i Kempten Forth -bläck, men hennes öde förändrades när integriteten orsakade en uppskjutning. 1781 dog hon äntligen i fängelse. Deras historia blev först offentligt känd genom forskningen av historikern Wolfgang Petz, som påpekar att lokala förhållanden spelade en roll i deras öde.

Anna Maria Schwägelins fall är ett imponerande exempel på de komplexa sociala och kulturella mekanismerna som åtföljde häxjakterna. I Kempten påminner en stele om den tragiska historien om hembiträdet, vars öde är en reflektion för många andra offer för denna mörka era i mänsklig historia.

dpa/sk