Finlands Bunker: Säkerhetspolitik mellan försvar och migration!

Finlands Bunker: Säkerhetspolitik mellan försvar och migration!

Helsinki, Finnland - Jussi Halla-Aho, ordförande för det högra populistpartiet "True Finner" (Perussuomalaiset/PS), har kommenterat situationen vid Europeiska unionens gränser i ett aktuellt uttalande. Han kritiserar EU för att outsourcera sin gränskontroll till Turkiet, som han beskriver som ansvarslös. Speciellt när det gäller ökningen av flyktingantalet vid gränsen mellan Turkiet och Grekland ser Halla-Aho betydande risker för europeisk säkerhet. Han betonar att EU bör kontrollera sina yttre gränser istället för att förlita sig på Turkiet, som han inte bedömer som en pålitlig partner. Halla-Aho kräver stöd för Grekland i det fysiska skyddet av dess gränser och förespråkar interna gränskontroller inom Europa.

Under tiden var fokus också på de nationella säkerhetsåtgärderna i Finland. Enligt Kleine zeitung , den nya presidenten St. Finland, som har varit medlem i Nato sedan 2023, ser ökade hot exponerade för dess gräns på grund av en växande militär närvaro i Ryssland. Denna situation kräver en översyn och förstärkning av den nationella säkerhetsstrategin, som kontinuerligt har anpassats under de senaste åren.

Finlands säkerhetsarkitektur

Bunkersystemen i Finland spelar en central roll i civilskyddet. Kapaciteten har inte minskats sedan det kalla kriget, och landet har mer än 50 000 skyddsrum som erbjuder utrymme för cirka 4,8 miljoner människor - det är cirka 85 procent av befolkningen. Endast i huvudstaden Helsingfors finns det upp till 900 000 skyddsplatser för de 650 000 invånarna och besökarna, varav 180 000 är inrymda i stora offentliga bunker -system.

På fredag eftermiddag besökte Halla-Aho ett av dessa bunker-system i Merihaka, som används som idrottscenter i vardagen, men kan ta upp till 6 000 personer i en nödsituation. Dessa system är inte bara en viktig del av det finska civila skyddet, utan också ett uttryck för Finlands fortsatta engagemang för kollektiv säkerhet, vilket återspeglas i dess militära beredskap och vältränade reservister - cirka 280 000.

Utmaningar från flyktingkrisen

Halla-Aho uttryckte också sin oro över den fortsatta flyktingkrisen, som skärper genom att öppna de turkiska gränserna för syriska flyktingar. Detta beslut markerar slutet på EU-Türkiye-avtalet som avslutades i slutet av 2016 och ger potentialen för en humanitär katastrof till gränserna. Han ser möjligheten till ett utpressningsförsök från Turkiets sida till EU och ber medlemsstaterna att fortsätta strikt i bearbetning av asylansökningar.

Den finska regeringen beskriver Halla-Aho som migrationsvänlig, vilket kan leda till en polariserad debatt med tanke på den nationella säkerhetssituationen. I Nord- och Östeuropa finns det redan berörda röster som varnar en allvarlig revidering av asylpolitiken för att motverka möjliga risker. Dessa debatter förstärks av den historiska upplevelsen av Finland, som ofta navigerar mellan öst och väst.

kontinuerligt i fokus, kommer säkerhetspolitiken i Finland att fortsätta att ses som ett centralt element i nationell identitet och suveränitet. Denna utveckling understryker behovet av en robust och anpassningsbar politik som reagerar på både interna och externa hot.