Miljöskydd efter branden i Nußdorf: Varje hushåll räknas!

Miljöskydd efter branden i Nußdorf: Varje hushåll räknas!

I kölvattnet av en brand i återvinningsanläggningen i Nußdorf-Debant den 30 juni 2025 bröt långtgående diskussioner ut om säkerhetsstandarder och ansvar inom området för batteriåtervinning. Fokus ligger på verksamhetsutövare och ansvariga myndigheter, men det är avgörande att inte bara titta på slutförvarsanläggningarna utan också att ifrågasätta individuell konsumtion och slutförvarsbeteende. Felaktigt kasserade batterier och ackumulatorer utgör en betydande brandrisk, särskilt litiumjonbatterier, som kan bli farliga om de skadas eller utsätts för värme. Därför är korrekt avfallssortering inte bara en miljöfråga, utan också ett aktivt brandskydd.

Diskussionen om miljöskydd och avfallsförebyggande är särskilt relevant med tanke på den aktuella incidenten. Enligt uppgifter från Dolomitenstadt krävs att vi konsumerar mer medvetet och väljer hållbara produkter. Slängsamhället bidrar till överdriven avfallsproduktion, varav det mesta skulle kunna undvikas. Produkter som är alltför förpackade och kortlivade konsumentartiklar belastar infrastrukturen för bortskaffande och bör vara mindre efterfrågade i framtiden. Miljöskyddet börjar i vardagen och i varje hushåll.

Återvinning och dess utmaningar

Det finns en betydande utveckling i Europa när det gäller batteriåtervinning. Enligt Fraunhofer är återvinningsplatserna indelade i två kategorier: "Ekrar" för förbehandling och "Nav" för återvinning. Förbehandlingen sker i ekrarna, där gamla batterier samlas in, laddas ur, demonteras och bearbetas mekaniskt. Detta leder till den så kallade svarta massan, som innehåller värdefulla metaller som litium, nickel och kobolt. Förfining sker sedan i naven, under vilken den svarta massan vidarebearbetas. Dessa processer är avgörande för att återvinna råvarorna för framtida tillämpningar och minska beroendet av ny råvaruutvinning.

Europa har för närvarande en återvinningskapacitet på cirka 350 000 ton per år i naven och cirka 300 000 ton i ekrarna. Denna kapacitet förväntas fortsätta att öka fram till 2026, som svar på det växande behovet av batterier. Behovet av återvinning kommer att fortsätta att öka under de kommande åren, eftersom man år 2040 beräknar att mängden batterier som ska återvinnas kan växa till imponerande 2,1 miljoner ton. Därför är korrekt kassering av batterier av stor betydelse för en fungerande cirkulär ekonomi.

Vägen till korrekt avfallshantering

Trots de växande möjligheterna till återvinning hamnar fortfarande många förbrukade batterier i hushållsavfallet eller slängs inte alls, vilket inte bara leder till slöseri med resurser utan även miljörisker. I Tyskland återvanns imponerande 168 708 ton råmaterial från 212 735 ton använda batterier 2022. För att ytterligare öka svarsfrekvensen antogs en ny batteriförordning 2023. Kampanjen "Battery Back" inleddes för att aktivt uppmuntra konsumenter att göra sig av med batterier på rätt sätt. Sedan 2009 finns det i Tyskland en fri returplikt för batterier och ackumulatorer i butiker och på återvinningscentraler.

Riskerna som orsakas av felaktigt kasserade litiumjonbatterier ska inte underskattas. Bränder orsakade av felaktigt kasserade batterier rapporteras varje vecka. För att minimera dessa risker bör man vara försiktig med att tejpa bort batteripolerna och ta bort dem från gamla elektriska apparater. Livslängden på dessa batterier kan också förlängas genom att undvika extrema temperaturer. Ytterst är det viktigt att ifrågasätta sin egen förbrukning av batteridrivna enheter och att etablera en mer miljövänlig resursanvändning.

Sammanfattningsvis är miljöskydd inte bara ett ansvar för industrin utan också för varje individ. Alla kan bidra genom medveten konsumtion och korrekt kassering av batterier.

Dolomiterna stad, Fraunhofer, Vi älskar återvinning