Trumps tullpolitik: En befrielsedag eller ekonomisk ruin?

Trumps tullpolitik: En befrielsedag eller ekonomisk ruin?

Den 2 april 2025 utropade USA:s president Donald Trump dagen till "Liberation Day", vilket utlöste en våg av kritik i USA. Trump ser USA:s handelsunderskott med länder som Tyskland och Kina som en nationell skam och planerar att avsluta dessa underskott med hård tullpolitik. Detta drag kan få allvarliga konsekvenser för den globala handelsordningen, som USA länge har hjälpt till att forma. Kritiker fruktar att den nya tullpolitiken hotar den befintliga ordningen som har främjat välstånd i många länder. Oekonews rapporterar det På den första dagen av de nya tullarna föll aktiekurserna i USA och ledande amerikanska forskare protesterade mot dessa åtgärder.

Trump har sagt att han kommer att införa tullar på 10 % som standard, 20 % på europeiska varor, över 30 % på Kina och nästan 50 % på Vietnam. Han beskriver dessa åtgärder som vedergällning för andra länders behandling av USA. Ekonomer, inklusive David Ricardo, hävdar dock att frihandel maximerar välståndet i alla länder. Teorin om komparativ kostnadsfördel föreslår att länder bör specialisera sig på produktion av varor som de kan producera billigast. Högre tullar kan skada den globala handeln och särskilt drabba den amerikanska ekonomin, som är starkt beroende av import.

Ekonomiska effekter av tullpolitik

Priserna i USA kan stiga på grund av höjda tullar, vilket skulle leda till inflation. Särskilt socialt missgynnade amerikaner skulle drabbas av stigande priser. Dessutom har Kina redan aviserat mottullar på 34 % på amerikanska produkter, vilket ytterligare underblåser handelskonflikter. Trumps policy syftar till att uppmuntra utländska företag att flytta jobb till USA, men många industrier skulle inte dra nytta av en sådan åtgärd.

Även om införande av tullar är ett handelspolitiskt verktyg, kan en utvidgning av dem i denna form leda till en global ekonomisk kris, inklusive stigande arbetslöshet och fallande företagsvinster. USA måste inse verkligheten att den minskande frihandeln också sätter en belastning på jobben i landet, vilket har varit fallet tidigare. Experter säger att tullar är nära kopplade till trenden mot globalisering och minskningen av handelshinder som började efter andra världskriget.

Protektionism och dess konsekvenser

Återgången till höga tullar är inte ny; Jürgen Matthes från German Economic Institute kallar utvecklingen för en upprepad trend mot protektionism sedan finanskrisen 2008/2009. Historiskt sett har tullar hjälpt många länder, inklusive USA och Tyskland, under deras industrialisering. Men i det nuvarande globala handelslandskapet som organiseras av Världshandelsorganisationen (WTO) finns det strikta regler som begränsar inblandning i handelsrelationer.

WTO främjar liberaliseringen av världshandeln utan att dock ställa direkta krav på tullar. Under Obamas regim kritiserade USA WTO-reglernas effektivitet, särskilt när det gäller Kinas orättvisa subventioner och handelspraxis. Det återstår att se hur nuvarande tullpolitik kommer att påverka den globala handelns framtid och stabilitet, och om Trump själv som president kan behålla stödet för sin kurs.