Trumps tullpolitik: en befrielsedag eller ekonomisk ruin?

Trumps tullpolitik: en befrielsedag eller ekonomisk ruin?

USA - Den 2 april 2025 förklarade USA: s president Donald Trump dagen som en "befrielsedag" och utlöste därmed en våg av kritik i USA. Trump överväger USA: s handelsunderskott gentemot länder som Tyskland och Kina som en nationell skam och planerar att avsluta dessa underskott med en strikt tullpolitik. Detta steg kan få allvarliga konsekvenser för den globala handelsordern, som formades av USA under lång tid. Kritiker är rädda för att de nya tullpolitiken äventyrar den befintliga ordningen som har främjat välstånd i många länder. oekonews rapporterar att aktiekurserna i USA har sjunkit den första dagen i den nya towiffen och protesterande ledande amerikanska forskare.

Trump har meddelat att det är 10 % av 10 % som standard, 20 % för europeiska varor, över 30 % för Kina och nästan 50 % för Vietnam. Han beskriver dessa åtgärder som en vedergällning för behandlingen av USA av andra länder. Ekonomer, inklusive David Ricardo, hävdar att fri handel maximerar välståndet i alla länder. Teorin om jämförande kostnadsfördelar tyder på att länder bör specialisera sig i produktion av varor som du kan göra billigast. Högre tullar kan skada den globala handeln och i synnerhet den amerikanska ekonomin som beror starkt på import.

Ekonomiska effekter av tullpolitiken

Priserna i USA kan öka på grund av de ökade tullarna, vilket skulle leda till inflation. Framför allt skulle socialt svaga amerikaner påverkas av de stigande priserna. Dessutom har Kina redan meddelat mot tullar på 34 % på amerikanska produkter, vilket ytterligare drev handelskonflikten. Trump har målet att övertyga utländska företag att flytta jobb till USA, men många branscher kunde inte dra nytta av en sådan åtgärd.

Registreringen av tullar är ett medel för handelspolitik, men dess utvidgning i denna form kan leda till en global ekonomisk kris, inklusive ökande arbetslöshet och fallande företagsvinster. Förenta staterna måste möta verkligheten att en minskande fri handel också påverkar jobb i landet, som var fallet tidigare. Enligt experter är tullarna nära förknippade med trenden mot globalisering och nedbrytningen av handelshinder som började efter andra världskriget.

protektionism och dess konsekvenser

Återlämnandet till höga tullar är inte ny; Jürgen Matthes från det tyska ekonomininstitutet kallar utveckling en upprepad trend mot protektionism sedan finanskrisen 2008/2009. Historiskt sett hjälpte tullarna många länder, inklusive USA och Tyskland, under deras industrialisering. Men i det nuvarande globala handelslandskapet som organiseras av World Trade Organization (WTO) finns det strikta regler som begränsar inblandningen i handelsförhållanden.

WTO främjar liberaliseringen av världshandeln, men utan att göra direkta krav för tullar. Under Obama -regimen kritiserade USA effektiviteten i WTO -reglerna, särskilt när det gäller Kinas orättvisa subventioner och handelspraxis. Det återstår att se hur den nuvarande tullpolitiken kommer att påverka framtiden och stabiliteten i världshandeln och om Trump själv som president kan upprätthålla stöd för sin kurs.