Israel hotar Iran med dödandet av huvudet - möjliga konsekvenser

Israel hotar Iran med dödandet av huvudet - möjliga konsekvenser

Medan USA: s president Donald Trump funderar på att gå med i Irans israeliska attack, uppstår fler och fler frågor om en sådan intervention kan leda till en förändring av regimen i Teheran. En sådan produktion medför risken att dela landet och skicka chockvågor genom regionen. Experter varnar för att Iran, som kännetecknas av långvariga separatistiska rörelser, som kämpar för makt och självständighet kan möta intern fragmentering och kaos om regeringen faller.

spänningarna i Iran och USA: s reaktioner

After reporting on the rejection of an Israeli plan to kill Ayatollah Ali Khamenei, Trump explained this week that the Supreme Guide Irans är ett "enkelt mål".

"Vi vet exakt var den så kallade" toppledaren "gömmer sig," skrev Trump i ett bidrag till Sanning Social på tisdag. "Han är ett enkelt mål, men säkert där - vi kommer inte att stänga av det (döda inte!) Under inga omständigheter, åtminstone inte nu."

risker för en förändring av regimen

Den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu utesluter inte heller Khamenei och uttryckte att dödsguidens död "inte kommer att eskalera konflikten utan kommer att sluta". På torsdag sade försvarsminister Israel Katz att Khamenei inte skulle "fortsätta" efter att en iransk missil hade träffat ett sjukhus i Israel.

Iran är en nation med över 90 miljoner människor och har en av de äldsta kontinuerliga kulturerna i världen. Trots en mångfaldig befolkning av etniska och religiösa grupper som har sökt autonomi vid olika tidpunkter har den islamiska republiken hållit sina gränser i stort sett stabila i cirka 100 år.

Kommentarerna från israeliska och amerikanska tjänstemän har utlöst spekulationer om hur Iran kan se ut när Khameni dödas. Experter varnar för att landet kan konfronteras med ett antal scenarier, inklusive skräp eller till och med inbördeskrig.

Konsekvenser av en förändring av regimen

Den 86-åriga prästmannen har styrt Iran i mer än 35 år som den högsta myndigheten och kom till makten i ett decennium efter den islamiska revolutionen 1979, som föll en monark som stöds av USA. Under åren har han konsoliderat makten och styrt med en hård hand under strikt islamisk lagstiftning. Han har deprimerad våg av våg av protester som krävde sociala friheter och utvidgade Iran räckvidd långt utanför dess gränser av ett nätverk av representativa miliser.

Huruvida Khamenei dör och vem som kan ersätta det är osäkert. Toppguiden väljs för livet av de 88 medlemmarna och ger inte en officiell efterträdare. Det är oklart vem som skulle kunna lyckas Khamenei, men denna process kan locka separatistgrupper som länge inte har gillade den islamiska republiken.

Israel har redan dödat flera nyckelpersoner i den iranska militären, och experter säger att regimen nu är svagast. Trita Parsi, vice ordförande för Quincy Institute i Washington, D.C., sa att en regimförändring skulle kräva att Israel eller USA hade en person i åtanke att ersätta Khameni och skicka trupper till landet.

Rollen som Reza Pahlavi

Siffran som Israel förmodligen skulle föredra är Reza Pahlavi, son till den avsatta iranska monarken, som var deprimerad i USA, som var avskräckt 1979. Pahlavi har stött Israels åtgärder, som berömde honom från några i den iranska diaspora, men också anklagelser om att få många andra. "Snart i Teheran," publicerade den israeliska ministeren i Diaspora Affairs Amichai Chikli på fredag ​​på X och publicerade en bild som han skakar handen med en leende Pahlavi. Pahlavi berättade för BBC News att Israels konflikt med Iran var en möjlighet att störta den iranska regimen.

stabilitet och risken för kaos

Om toppguiden dödas och Guardian Council försenar utnämningen av en efterträdare, kan risken för instabilitet öka, varnar experter. En möjlig konsekvens av dödandet av Khameneis kan vara den totala kollaps av regimen. Parsi påpekade: "Regime kollaps betyder att föra ner staten och att ha det kaos som följde."

Om den iranska regimen faller, kan flera scenarier följa som inte skulle vara fördelen med USA eller grannländerna. Hamed Mousavi, extraordinär professor i internationella relationer vid University of Teheran, varnade för att militära ingripanden "sällan leder till demokratisering". "Se exemplet med Irak och Afghanistan ... båda länderna har varit instabila i många år," sade Mousavi och tillade att Iran var "ännu mer komplicerat" än dessa nationer.

Effekterna på etniska grupper i Iran

Iran har en mångfaldig befolkning, inklusive Perser, Azerbajdzjanese, Arabs, Baloch och Kurds. Under Khamenis årtionden av regel har den islamiska republiken till stor del försökt kontrollera civila och etniska oroligheter, trots det missbruk som vissa grupper har upplevt. Minoriteter diskriminerades i sin tillgång till utbildning, sysselsättning, adekvat bostadsyta och politiska kontor, som Amnesty International rapporterade förra året.

Azerbajdzjaneser utgör cirka 16 % av den totala befolkningen i Iran och är en del av den största och bäst integrerade minoriteten i Islamiska republiken, men har ändå upplevt ojämlikheter. Araber, som räknar upp till 4 miljoner människor, påverkades också av marginalisering under åren. Baloch, en grupp stammar som talar Balochi -språket, utgör nästan 5 miljoner av den iranska befolkningen. Den övervägande sunni -gruppen sträcker sig till det närliggande Pakistan och Afghanistan, som innehåller möjligheten att separatistkonflikter spill över gränserna.

En annan etnisk grupp är kurderna, som utgör cirka 10 % av den iranska befolkningen och främst bosätter sig vid gränserna till Irak och Türkiye. De utsätts för djupt rotad diskriminering, som Amnesty rapporterade. Ett kurdiskt uppror i Iran skulle också vara ett stort problem för grannarna Irak och Türkiye, som båda har stora kurdiska minoriteter med strävan efter självständighet. Om den iranska regimen faller ", med stöd för etniska separatistgrupper från israelernas och kanske USA," kommenterade Parsi och varnade för en stat där resterna av staten skulle gnuggas i kampen mot separatister.

Fatemeh Haghighatjoo, verkställande direktör för det icke våldsamma initiativet för demokrati och tidigare iranska parlamentsledamöter, som avvisar den nuvarande regimen, uttryckte rädsla för att Iran kunde glida in i en medborgares konflikt om den nuvarande regeln faller. "Jag vill befria mig från den här regimen. Jag är oppositionen," sa hon i en intervju med CNN. "Min största oro är ... Jag ser tecknen på ett inbördeskrig."