Israel hotar Iran med att döda sin ledare - möjliga konsekvenser

Israel hotar Iran med att döda sin ledare - möjliga konsekvenser

När USA:s president Donald Trump överväger att ansluta sig till Israels attack mot Iran växer frågorna om huruvida ett sådant ingripande kan leda till ett regimskifte i Teheran. Ett sådant utfall riskerar att dela landet och skicka chockvågor genom regionen. Experter varnar för att Iran, präglat av långvariga separatistiska rörelser som kämpar för makt och självständighet, kan möta intern fragmentering och kaos om regeringen faller.

Spänningarna i Iran och USA:s reaktioner

Efter rapporter om att han avvisat en israelisk plan att döda ayatollah Ali Khamenei, sa Trump denna vecka att Irans högsta ledare är ett "lätt mål".

"Vi vet exakt var den så kallade "högsta ledaren" gömmer sig", skrev Trump i ett inlägg på Truth Social på tisdagen. "Han är ett lätt mål, men säkert där - det finns inget sätt att vi kommer att ta ut honom (inte döda!), åtminstone inte nu."

Risker för regimbyte

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uteslöt inte heller att rikta in sig på Khamenei, och sa att den högsta ledarens död "inte kommer att eskalera konflikten, utan avsluta den." På torsdagen sa försvarsminister Israel Katz att Khamenei inte borde "fortsätta att existera" efter att en iransk missil träffat ett sjukhus i Israel.

Iran är en nation med över 90 miljoner människor och har en av de äldsta kontinuerliga kulturerna i världen. Trots en mångsidig befolkning av etniska och religiösa grupper som har sökt autonomi vid olika tidpunkter, har den islamiska republiken hållit sina gränser i stort sett stabila i cirka 100 år.

Kommentarerna från israeliska och amerikanska tjänstemän har väckt spekulationer om hur Iran kan se ut om Khamenei dödas. Experter varnar för att landet kan möta en rad scenarier, inklusive regnstormar eller till och med inbördeskrig.

Konsekvenser av ett regimskifte

Den 86-årige prästen har styrt Iran som dess högsta myndighet i mer än 35 år, och kom till makten ett decennium efter den islamiska revolutionen 1979 som störtade en amerikanskt stödd monark. Genom åren har han konsoliderat makten och styrt med hård hand under strikt islamisk lagstiftning. Han har krossat våg efter våg av protester som kräver sociala friheter och utökat Irans räckvidd långt utanför dess gränser genom ett nätverk av proxymiliser.

Det är osäkert om Khamenei kommer att dö och vem som kan ersätta honom. Den högsta ledaren väljs på livstid av expertförsamlingen med 88 medlemmar och utser ingen officiell efterträdare. Det är oklart vem som kan efterträda Khamenei, men processen kan locka separatistgrupper som länge har hyst en antipati mot den islamiska republiken.

Israel har redan dödat flera nyckelpersoner i Irans militär och experter säger att regimen nu är som svagast. Trita Parsi, vicepresident för Quincy Institute i Washington, D.C., sa att ett regimskifte skulle kräva att Israel eller USA har en person i åtanke för att ersätta Khamenei och skicka in trupper i landet.

Rollen som Reza Pahlavi

Den siffra som Israel sannolikt skulle föredra är Reza Pahlavi, den USA-baserade sonen till den avsatte iranska monarken som avsattes 1979. Pahlavi har stött Israels agerande och fått honom beröm från vissa i den iranska diasporan men också anklagelser om förräderi från många andra. "Snart i Teheran", skrev den israeliska ministern för diasporafrågor Amichai Chikli på X på fredagen och delade en bild på sig själv skakar hand med en leende Pahlavi. Pahlavi sa till BBC News att Israels konflikt med Iran är en möjlighet att störta den iranska regimen.

Stabilitet och risk för kaos

Om den högsta ledaren dödas och förmyndarrådet dröjer med att utse en efterträdare kan risken för instabilitet öka, varnar experter. En möjlig konsekvens av Khameneis dödande kan bli regimens totala kollaps. Parsi påpekade: "Regimets kollaps innebär att fälla staten och tillåta det efterföljande kaoset att utvecklas."

Om den iranska regimen faller kan flera scenarier följa som inte skulle vara till fördel för USA eller grannländerna. Hamed Mousavi, docent i internationella relationer vid universitetet i Teheran, varnade för att militära interventioner "sällan leder till demokratisering." "Se exemplet med Irak och Afghanistan... Båda länderna har varit instabila i många år", sa Mousavi och tillade att Iran är "ännu mer komplicerat" än dessa nationer.

Inverkan på etniska grupper i Iran

Iran har en mångfaldig befolkning inklusive perser, azerbajdzjaner, araber, balocher och kurder. Under Khameneis decennier långa styre har den islamiska republiken till stor del försökt kontrollera civila och etniska oroligheter, trots övergrepp som vissa grupper har drabbats av. Minoriteter utsattes för diskriminering i sin tillgång till utbildning, sysselsättning, lämpliga bostäder och politiska ämbeten, rapporterade Amnesty International förra året.

Azerbajdzjanerna utgör cirka 16 % av Irans totala befolkning och är den största och mest integrerade minoriteten i den islamiska republiken, men har ändå upplevt ojämlikheter. Araber, som uppgår till 4 miljoner människor, har också mötts av marginalisering under åren. Balocherna, en grupp stammar som talar balochispråket, utgör nästan 5 miljoner av Irans befolkning. Den övervägande sunnitiska gruppen sträcker sig in i grannländerna Pakistan och Afghanistan, vilket ökar möjligheten att separatistiska konflikter kan spridas över gränserna.

En annan etnisk grupp är kurderna, som utgör cirka 10 % av Irans befolkning och som huvudsakligen bor vid gränserna mot Irak och Turkiet. De möter djupt rotad diskriminering, rapporterade Amnesty. Ett kurdiskt uppror i Iran skulle också vara ett stort bekymmer för grannarna Irak och Türkiye, som båda har stora kurdiska minoriteter som söker självständighet. Om den iranska regimen faller skulle "stöd för etniska separatistgrupper från israelerna och kanske USA förväntas", kommenterade Parsi och varnade för en situation där resterna av staten skulle utplånas i kampen mot separatister.

Fatemeh Haghighatjoo, verkställande direktör för Nonviolent Initiative for Democracy och en före detta iransk lagstiftare som motsätter sig den nuvarande regimen, uttryckte rädsla för att Iran skulle kunna hamna i civil konflikt om den nuvarande regeln faller. "Jag vill befria mig från den här regimen. Jag är oppositionen", sa hon till CNN. "Min största oro är... jag ser tecken på inbördeskrig."