Netanyahu ignorerar vapenvilaförhandlingar inför Trumpmötet

Netanyahu ignorerar vapenvilaförhandlingar inför Trumpmötet

En tidsfrist för att inleda förhandlingar om att förlänga branden i Gaza passerade på måndagen medan den israeliska premiärministern är i Washington. Tystnaden från hans kontor om eventuellt utnämning av ett förhandlingsteam med Hamas för med sig avsevärd osäkerhet om nästa steg i den bräckliga vapenvilan.

Aktuell status för vapenvilan

Vapenvilan, som har varit i kraft i drygt två veckor, går ut den 1 mars. Enligt villkoren i avtalet ska samtalen om nästa fas inledas senast på måndag. Men den israeliska regeringen har ännu inte avslöjat ett offentligt förhandlingsteam för samtalen, än mindre skickat dem till Qatar eller Egypten, dit Hamas skickar en delegation denna vecka. Hamas kommenterade inte den föreslagna tidsfristen på måndagen.

Qatars roll i förhandlingarna

Qatars premiärminister, som agerar som medlare i samtalen, sa på söndagen att det inte fanns några tydliga detaljer om när eller hur förhandlingarna skulle börja. "Vi hoppas att se framsteg under de kommande dagarna", sade Mohammed bin Abdulrahman Al-Thani under en presskonferens i Doha.

Israels strategi under Netanyahu

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gjort det klart att han ser vägen framåt inte i Doha eller Kairo, utan i Washington. Den här veckan blir han den första utländska ledaren att ha ett formellt möte med USA:s president Donald Trump. Netanyahus kontor meddelade strax före hans avresa att han kommit överens med Trumps sändebud i Mellanöstern att "förhandlingar om den andra fasen av gisslanavtalet kommer att inledas med deras möte i Washington", som också kommer att diskutera "Israels positioner".

Framsteg sedan vapenvilan trädde i kraft

Sedan vapenvilan trädde i kraft den 19 januari har Hamas och dess allierade släppt 18 gisslan i Gaza. I gengäld släppte den israeliska regeringen 583 palestinska fångar, av vilka många dömdes för allvarliga brott, några avtjänade till och med livstidsstraff, samt ett betydande antal barn utan offentliga anklagelser eller rättegångar.

Utmaningarna i nästa fas av förhandlingarna

Vapenvilan har lett till ett tillbakadragande av israeliska styrkor från Gazas bostadsområden, en ökning av biståndsleveranserna till enklaven och, för första gången sedan maj förra året, öppnandet av den centrala Rafah-gränsövergången för att evakuera skadade och sjuka palestinier. Trots vissa överträdelser har vapenvilan i stort sett hållit och representerar den andra respiten under 15 månaders krig, efter en kort vapenvila i november 2023.

Men den första fasen av vapenvilan var endast avsedd att pågå i 42 dagar. Samtalen för den andra fasen måste inledas på måndag, den 16:e dagen av vapenvilan, vilket innebär att Netanyahu bryter mot villkoren i avtalet genom att först tala med Trump. I denna andra fas, förstår CNN, skulle den israeliska militären dra sig helt tillbaka från Gaza, och alla levande gisslan, både soldater och civila, skulle släppas i utbyte mot ytterligare palestinska fångar.

Netanyahus oro och internationella reaktioner

Den främsta bland Netanyahus oro den här veckan kommer att vara vad Trump vill. Den amerikanske presidenten var inte i tjänst under den första omgången av eldupphörsamtal, men hans team spelade en stor roll i förhandlingarna som drivit Israel mot ett avtal.

"Våra beslut och våra soldaters mod har ritat om kartan", sa Netanyahu på asfalten på Ben-Gurion flygplats i söndags. "Men jag tror att genom att arbeta nära president Trump kan vi rita om dem ännu längre och bättre."

Kritik av Netanyahus agerande

Gershon Baskin, en veteran israelisk förhandlare och fredsaktivist, sa i ett uttalande att Netanyahus "vägran att inleda förhandlingar på den dag som anges i avtalet är ett tydligt brott mot avtalet." Han tillade: "Israel kräver att Hamas följer alla villkoren i avtalet samtidigt som de begår sina egna betydande kränkningar. Återigen överger Netanyahu gisslan och sätter dem i fara."

Trump har skröt om den nuvarande vapenvilan och sagt att han vill avsluta utländska krig. Ändå har han också upprepade gånger uttryckt sin önskan att de två miljoner människorna i Gaza ska lämna området för att "helt enkelt städa upp det hela." Tvångsfördrivning av civila kan utgöra "ett krigsbrott och/eller brott mot mänskligheten", enligt FN.

Reaktioner från kabinettet

Trumps förslag togs emot väl av de mest extrema ministrarna i Netanyahus styrande koalition. Finansminister Bezalel Smotrich, som starkt motsatte sig tillbakadragandet av israeliska styrkor och bosättare från Gaza 2005, uppmanar judar att återbefolka enklaven. "Att uppmuntra migration (av palestinier från Gaza) är den enda lösningen som kommer att skapa fred och säkerhet för invånarna i Israel och lindra lidandet för de arabiska invånarna i Gaza", sade han efter att Trump uttryckt sin önskan att palestinier lämnar territoriet.

Redan en minister, den högerextrema Itamar Ben-Gvir, har dragit sig tillbaka sitt parti från den israeliska regeringen på grund av vapenvilan och kallar det en kapitulation. Smotrich har sagt att han kommer att göra detsamma om Israel inte återupptar kriget i Gaza när den nuvarande, första fasen av vapenvilan löper ut.

Kareem Khadder, Mike Schwartz och Eyad Kourdi bidrog till denna rapport.