Danmark inför obligatorisk militärtjänst för kvinnor – med start 2026!

Danmark inför obligatorisk militärtjänst för kvinnor – med start 2026!

Den 14 juni 2025 beslutade det danska parlamentet enhälligt att införa värnplikt för kvinnor, som träder i kraft den 1 juli 2025. Det innebär att alla danska medborgare som fyller 18 år från detta datum berörs. Det första utkastet till militärtjänst är planerat till 2026. Kvinnor måste genomgå urvalsprocessen för värnplikt, liknande den som redan gjorts för män. Hittills har en del kvinnor redan avlagt sin militärtjänst frivilligt i den danska armén, och kvinnor utgör runt en fjärdedel av Danmarks 4 700 militärtjänstofficerare.

Åtgärden stöds av en majoritet av danskarna, särskilt män. Generalmajor Peter Boysen lyfter fram fördelarna med att öka andelen kvinnor i armén, som större flexibilitet och en bredare rekryteringsbas. Danmark planerar också att öka antalet värnpliktiga i militären från cirka 4 700 till upp till 7 500 årligen och att förlänga militärtjänstgöringen från fyra till elva månader från augusti 2026.

Svara på säkerhetspolitiska utmaningar

Införandet av obligatorisk militärtjänst för kvinnor kommer i samband med de senaste säkerhetsutmaningarna i Europa, särskilt med tanke på hotet från Ryssland. Säkerhetsexperten Amelie Theussen varnar för en möjlig eskalering i Östersjöregionen, vilket har motiverat Danmark att stärka sina militära styrkor. De nya reglerna är avsedda att bättre förbereda försvarsmakten för framtida utmaningar.

Beslutet att införa värnplikt för kvinnor går hand i hand med strävan att locka fler unga till värnplikten. Just nu fullgör unga kvinnor redan sin värnplikt frivilligt och man hoppas att den nya förordningen ska motivera ännu fler kvinnor att göra värnplikt.

Motvind och utmaningar

Trots det stöd som dessa regler får finns det också oro. Undersökningar visar att kvinnor själva är mindre entusiastiska över värnplikten, medan majoriteten av befolkningen generellt är positiv till detta steg. Vidare brottas den danska armén med problem gällande utrustning och boende. Det finns också kända fall av sexuella trakasserier, som armén har svarat på med hårdare sanktioner och utbildning för överordnade.

Införandet av värnplikt för kvinnor är inte utan prejudikat; Sverige införde denna förordning 2019 och Norge var det första Nato-landet att införa den 2015. I Danmark ses flytten som en milstolpe för jämställdhet inom militären, eftersom kvinnor kommer att tjänstgöra på samma villkor som män och även kan bli tvångsvärnpliktiga om det inte finns tillräckligt många frivilliga.

Sammantaget ses det danska parlamentets beslut som ett betydande steg framåt för jämställdhet i militärpolitiken. Lagförslaget är fortfarande under behandling, men godkännande anses säkert i Danmarks politiska landskap. Dessa åtgärder skulle kunna skapa en ny standard i den europeiska försvarspolitiken.

Omfattande rapportering om detta ämne finns på följande länkar: vol.at, tagesschau.de, tagesschau.de.