Påveval i konklaven: Vem blir Franciskus efterträdare?

Påveval i konklaven: Vem blir Franciskus efterträdare?

Annandag påsk den 21 april 2025 dog påven Franciskus vid en ålder av 88. Hans död leder till en sedevakans, det tillstånd där kardinalkollegiet är ansvarig för den katolska kyrkan tills en ny påve väljs. Processen att välja hans efterträdare har redan börjat, med valet väntat mellan 5 och 10 maj 2025. Det kommande påvliga valet kommer att genomföras i en konklav, som samlar kardinalerna för detta viktiga beslut.

För närvarande är 137 av de 252 kardinalerna röstberättigade, eftersom endast kardinaler under 80 år får delta i valet. Dessa individer har den svåra uppgiften att bestämma ledaren för den katolska kyrkan, genom att välja bland en mängd olika möjliga kandidater. Pietro Parolin, den 70-årige kardinalutrikesministern och trogen anhängare till Franciskus, anses vara påvedömets favorit. Parolin kommer också att presidera över konklaven, eftersom nuvarande dekanus, Giovanni Battista Re, och hans ställföreträdare är över 80 år gamla.

Möjliga kandidater och deras profiler

Listan över möjliga kandidater innehåller några framstående namn som anses vara "papabila":

• Pierbattista Pizzaballa, 60 Jahre alt, Patriarch von Jerusalem, bekannt für seine diplomatischen Bemühungen im Nahen Osten.
• Matteo Zuppi, 69 Jahre alt, Vorsitzender der italienischen Bischofskonferenz, beliebt für seine Netzwerke und seinen Einfluss.
• Peter Erdő, 72 Jahre alt, Erzbischof von Esztergom-Budapest, kritisch gegenüber den Reformen von Franziskus.
• Luis Antonio Tagle, 67 Jahre alt, ehemaliger Erzbischof von Manila, angesehen als potenzieller asiatischer Kandidat.
• Fridolin Ambongo Besungu, 65 Jahre alt, Erzbischof von Kinshasa, konservativ und skeptisch gegenüber westlichem Einfluss.
• Raymond Burke, 76 Jahre alt, ehemaliger Erzbischof von St. Louis, als eher unwahrscheinlich für das Papstamt angesehen.
• Jean-Marc Aveline, Erzbischof von Marseille, bekannt für seine volksnahe Haltung.
• Jean Claude Hollerich, 66 Jahre alt, Erzbischof von Luxemburg, einflussreich im Vatikan.
• Mario Grech, 68 Jahre alt, Generalsekretär der Bischofssynode, hat sich von konservativ zu reformfreundlich bewegt.
• Juan José Omella, Erzbischof von Barcelona, 1946 geboren, für seine sozialen Gerechtigkeitsinitiativen bekannt.

Valprocess och utmaningar

Valprocessen i Vatikanen är mycket reglerad. Valet måste börja med en helig mässa i Peterskyrkan, följt av kardinalernas inträde i Sixtinska kapellet. Själva valet genomförs genom sluten omröstning, varvid rösterna räknas efter varje omröstningsomgång. Om en kandidat inte uppnår den två tredjedels majoritet som krävs krävs flera omröstningar för att välja en ny påve. Teoretiskt kan valet pågå tillsvidare, beroende på antalet valsedlar som krävs.

Efter valet indikeras resultatet av röksignaler – svart rök betyder att ingen ny påve har blivit vald, medan vit rök signalerar det lyckade valet. Den nye påven tillfrågas sedan om han vill acceptera påvedömet och tjäna under ett nytt namn. Denna urgamla tradition att välja påven får ny betydelse och uppmärksamhet, särskilt i tider då den katolska kyrkan står inför utmaningar världen över.

Med påven Franciskus död och det kommande valet är förväntningarna höga och världens ögon riktas mot Vatikanen när kardinalerna förbereder sig för sin avgörande roll i konklaven.