Ändring av asyllagen: Kritiker talar om bedrägeri och lagbrott!

Ändring av asyllagen: Kritiker talar om bedrägeri och lagbrott!

Den 26 april 2025 antog det nationella rådet en kontroversiell ändring av asyllagen som avsevärt begränsar familjeåterförening för erkända flyktingar och de som har rätt till subsidiärt skydd. Detta ändringsförslag antogs med rösterna från ÖVP-Gröna koalitionen och orsakar heta diskussioner i det politiska landskapet. FPÖ-ledaren Herbert Kickl är i en kort översikt kritisk till regeringens åtgärder och beskriver dem som en vilseledande manöver som påminner om tidigare politisk verksamhet.

Den nya lagen tillåter direkt anhöriga att ansöka om inresa för familjeåterförening. Förfarandets gång avbryts dock som regel. En anledning till dessa strikta åtgärder kan vara det låga antalet på endast 60 ansökningar om familjeåterförening i februari 2025, vilket kan bero på hårdare kontroller. Dessutom behandlas ansökningar från Syrien inte ens.

Kritik mot åtgärderna

Kickl framhåller att restriktionerna för familjeåterförening inte bara är otillräckliga, utan också har en negativ inverkan på flyktingars chanser till integration. Amnesty International och FN:s flyktingorgan kritiserar denna förordning som ett brott mot internationell rätt. I synnerhet artikel 8 i konventionen om mänskliga rättigheter, som garanterar rätten till familjeliv, ses som juridiskt sårbar om familjemedlemmar avvisas överallt.

Regeringen motiverar åtgärderna med EU:s beredskapsklausul och beskriver dem som tillfälliga lättnader, framför allt för utbildningssystemet. Kickl å sin sida efterlyser mer omfattande åtgärder för att bekämpa illegal migration och varnar för att regeringen inte ska skryta med de sjunkande asylsiffrorna. Han uttrycker sin åsikt att de utmaningar som en hög tillströmning av illegala migranter innebär leder till att systemen överväldigas.

Ett större europeiskt sammanhang

Regelverket som diskuteras passar in i ett större europeiskt sammanhang där asylsökandes rättigheter alltmer begränsas i flera EU-medlemsländer. Enligt Institute for Human Rights, rapporterar många källor fall av tvångsåtervändande av asylsökande utan att deras asylskäl har undersökts. Inkvarteringen av flyktingfamiljer i fängelseliknande läger är också ett allvarligt problem.

Den planerade reformen på EU-nivå ska syfta till att påskynda asylförfarandena, men det hävdas att dessa regler avviker från grundläggande mänskliga rättigheter. Personer som söker skydd från länder med låg erkännandegrad måste gå igenom påskyndade gränsförfaranden och anses initialt inte ha tagit sig in på EU:s yttre gränser, trots att de har satt sin fot på europeisk mark.

Dessa rättsliga regler och den därmed sammanhängande beslutsamheten att påskynda asylförfarandena väcker grundläggande frågor om EU:s respekt för mänskliga rättigheter och human behandling av flyktingar. Att bekämpa kedjeutvisningar till ursprungsländer är fortfarande en utmaning som bryter mot principen om non-refoulement och visar hur omfattande problemet har växt i den europeiska asylpolitiska debatten.