Studie: Hudinfektioner ökar risken för allergisk astma!
En studie från MedUni Vienna visar hur bakteriella hudinfektioner kan förvärra allergisk astma. Detaljer om forskningen och resultaten.
Studie: Hudinfektioner ökar risken för allergisk astma!
En nyligen genomförd studie från Medical University of Vienna och CeMM Research Center for Molecular Medicine visar alarmerande resultat angående effekterna av hudinfektioner på immunsystemet. Forskningen, publicerad i den välrenommerade tidskriften Science Immunology, undersöker konsekvenserna av lokal infektion med Staphylococcus aureus (S. aureus) och dess långsiktiga inverkan på immunsvaret hos möss. S. aureus kan agera både ofarligt och patogent och spelar en betydande roll i utvecklingen av hudinfektioner.
Efter en infektion med S. aureus migrerar inte bara neutrofila granulocyter utan även eosinofiler till den inflammerade regionen. Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som är särskilt viktig vid allergiska sjukdomar. Forskningen visar att en sådan hudinfektion leder till bestående förändringar i benmärgen, där eosinofiler produceras. Dessa eosinofiler, isolerade från infekterade möss, uppvisar en pro-inflammatorisk signatur som kvarstår även efter att infektionen försvunnit.
Långsiktiga konsekvenser och allergier
De infekterade mössen utvecklade ökad allergiframkallad inflammation i lungorna efter att ha kommit i kontakt med husdammskvalsterallergener. Förutom ett ökat antal eosinofiler i lungvävnaden uppvisade dessa djur även en signifikant ökad produktion av allergifrämjande antikroppar och nedsatt lungfunktion. Det visade sig att den ökade immunreaktionen förmedlas av eosinofilerna från den förändrade benmärgen.
Mest anmärkningsvärt resulterade transplantation av eosinofiler från infekterade möss till friska möss i ökad allergisk inflammation. Inverkan av två budbärarämnen, interleukin-33 (IL-33) och C5a, visar sig också vara avgörande för dessa immunförändringar. IL-33 främjar proliferationen av eosinofiler i benmärgen, medan C5a är ansvarig för att styra förändringarna i immunceller till lungorna. Enligt studieförfattarna kan riktad blockering av dessa signalvägar representera en lovande behandlingsstrategi för allergiska sjukdomar som astma.
Ytterligare insikter om astma och allergier
Forskningen överensstämmer med tidigare studier som tittar på eosinofilers och basofilers roll i astmatiska reaktioner. Studier har visat att basofiler är mindre framträdande i bronkerna hos astmatiker än eosinofiler och mastceller, som förekommer i betydligt högre nivåer. Genom att jämföra bronkialbiopsier från atopiska och icke-atopiska försökspersoner fann man att basofiler går upp i vikt men fortfarande utgör mindre än 10 % av eosinofiler.
Dessa immunsvar är avgörande eftersom de representerar kroppens försvarsmekanismer mot infektioner. Det adaptiva immunsvaret kan utlösas av miljöantigener som pollen eller mat och leda till allergiska reaktioner. Under de senaste två decennierna har allergiska sjukdomar ökat, särskilt i västvärlden. Inverkan av miljöfaktorer och genetiska anlag spelar en viktig roll.
Sammanfattningsvis pekar aktuella forskningsresultat på att bakteriella hudinfektioner inte bara orsakar akuta reaktioner, utan också kan orsaka långsiktiga förändringar i immunförsvaret som bidrar till utvecklingen av allergier och astma. Detta understryker behovet av ytterligare studier för att utveckla möjliga terapeutiska metoder och för att fördjupa förståelsen av sambanden mellan hudinfektioner och allergiska reaktioner.