EU:s planer för offshore asylläger misslyckas efter domstolsbeslut

EU:s planer för offshore asylläger misslyckas efter domstolsbeslut

Det europeiska enandet står inför nya utmaningar, särskilt när det gäller asylpraxis. En nyligen genomförd dom från EG-domstolen har avsevärt satt tillbaka ambitiösa planer från vissa länder att anta Italiens kontroversiella modell för att överföra asylsökande till utländska utvisningscentra.

EG-domstolens avgörande och dess effekter

I fredags beslutade EG-domstolen att även om Italien kan fortsätta att använda sina anläggningar i de albanska städerna Shengjin och Gjader, måste villkoren för att överföra asylsökande bli föremål för strängare granskning. Syftet är att säkerställa att asylsökande inte skickas tillbaka till farliga situationer i sina ursprungsländer.

Vad gör ett ursprungsland säkert?

Domstolen klargjorde att ett ursprungsland endast kan anses vara "säkert" om det har varit föremål för "effektiv domstolsprövning." Det måste också vara bevisligen säkert för alla befolkningsgrupper, inklusive utsatta eller marginaliserade grupper.

Inverkan på EU:s framtida asylbestämmelser

Denna dom förväntas få en betydande inverkan på EU:s nya asylregler, som ska träda i kraft nästa juni. Dessa regler är utformade för att låta medlemsländerna skapa sina egna listor över "säkra" länder för att påskynda och lägga ut asylprocessen på entreprenad.

Kritik mot listan över säkra ursprungsländer

På EU:s egen lista, som är tänkt att fungera som vägledning, finns länder som Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien. Men människorättsaktivister varnar för att dessa länder inte är säkra för alla invånare. Enligt Amnesty International anses länder från vilka 20 % eller färre av ansökningarna om internationellt skydd beviljas säkra. Däremot bortser man från det faktum att upp till 20 % av de sökande från dessa länder erkänns som flyktingar, vilket ifrågasätter säkerhetsläget i dessa länder.

Kränkningar av mänskliga rättigheter

EG-domstolens dom baseras på en ansökan från två asylsökande från Bangladesh som fängslades i Albanien och hävdade att det skulle vara farligt att återvända till Bangladesh. Detta sker i en tid då flera europeiska länder visar intresse för att utveckla sina egna utvisningsprogram, liknande den italiensk-albanska modellen.

Kostnad och effektivitet för den italienska modellen

Medan partnerskapet, som investerar miljoner i skapandet av deportationscentra och "återvändande nav" i ett land utanför EU, av vissa stater ses som ett exempel på ett framgångsrikt tillvägagångssätt, fann en nyligen genomförd studie av University of Bari att den italienska modellen hittills har kostat mer än 74,2 miljoner euro (cirka 86 miljoner dollar). Studien kallade modellen "det mest kostsamma, omänskliga och värdelösa instrumentet i den italienska migrationspolitikens historia."

Kritik från den italienska regeringen

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, en medlem av det högerextrema partiet, kritiserade domen som kortsiktig och sa att den försvagade ansträngningarna för att bekämpa massiv illegal invandring och skydda nationella gränser. Hon betonade att denna utveckling bör beröra alla, inklusive de politiska krafter som är nöjda med domen, eftersom den ytterligare begränsar det redan begränsade utrymmet för regeringar och parlament att reglera och hantera migration.

Asylsökandes öde i Albanien

I de italienska utvisningscentren i Albanien väntar nästan ett dussin personer från länder som anses säkra, som Egypten och Bangladesh, på sin framtid. Detta visar hur brådskande det är med en välgrundad och rättvis migrationspolitik i Europa.