Protesterna i Georgien ökar trots USA:s kritik mot premiärministern

Protesterna i Georgien ökar trots USA:s kritik mot premiärministern

Det var protester i Georgiens huvudstad Tbilisi på söndagskvällen, som nu har ägt rum för fjärde natten i rad. Demonstrationerna är ett uttryck för missnöje över regeringens beslut att avbryta samtalen om EU-anslutning. Flera tusen pro-europeiska demonstranter möttes av poliser utrustade med tårgas och vattenkanoner.

Bakgrunden till protesterna

Georgien, ett land med 3,7 miljoner människor, har mött ökande spänningar mellan det regerande partiet Georgian Dream och oppositionen i månader. Den sistnämnda anklagar regeringen för att föra allt mer auktoritär, antivästlig och pro-rysk politik. Den senaste krisen eskalerade efter beskedet i torsdags att regeringen ville frysa EU-förhandlingarna i fyra år.

Protester över hela landet

På söndagskvällen samlades demonstranter igen på Tbilisis centrala Rustaveli-gata. Enligt den georgiska nyhetsbyrån Interpress var också vägarna till landets största handelshamn i staden Poti vid Svarta havet blockerade. Protester rapporterades i minst åtta städer och städer, och rapporter från oppositionens TV-kanaler visade att demonstranter i Khashuri, en stad med 20 000 invånare, kastade ägg på kontoret för det georgiska drömpartiet och rev ner partiets flagga.

Internationella reaktioner

EU och USA är oroade över vad de ser som Georgiens övergång från en provästlig kurs och mot ryskt inflytande. Den georgiska drömmen, å andra sidan, försvarar sina åtgärder som ett försvar av nationell suveränitet mot yttre påverkan. Dmitrij Medvedev, en tidigare president i Ryssland, kommenterade att Georgien "snabbt rörde sig längs Ukrainas väg in i en mörk avgrund" och att en sådan utveckling vanligtvis fick katastrofala konsekvenser.

Regeringens roll

Georgiens premiärminister irakiske Kobakhidze avvisade kritik från USA över den påstådda "överdrivna användningen av våld" mot demonstranter. I en presskonferens uppgav han att polisen agerade på en högre nivå än säkerhetsstyrkorna i USA och Europa och framgångsrikt skyddade staten från ytterligare kränkning av den konstitutionella ordningen. Kobakhidze noterade också att Washingtons tillkännagivande om att avbryta det strategiska partnerskapet med Georgien var en tillfällig händelse.

Konstitutionell kris och politiska spänningar

Den avgående presidenten Salome Zourabichvili, känd som kritiker av regeringen och anhängare av EU-medlemskap, meddelade att hon inte kommer att avgå när hennes mandat går ut i slutet av denna månad. Hon beskrev det nya parlamentet, som valdes i oktober, som illegitimt och utan makt att välja sin efterträdare. Kobakhidze lovade att Zourabichvili skulle behöva lämna sin officiella bostad den 29 december.

Överklaga mot främmande influenser

Ett stort antal diplomater och tjänstemän har undertecknat öppna brev som kallar ett avbrytande av EU-förhandlingar olagligt. Det georgiska utrikesdepartementet noterade i ett uttalande att främmande stater försökte blanda sig i hur Georgiens institutioner fungerar. Detta är inte acceptabelt.

Georgien på väg till EU

Sedan Sovjetunionens kollaps 1991 har Georgien lutat sig kraftigt mot väst och försökt minska Rysslands inflytande. Det har funnits löften om att Georgien en dag skulle kunna bli medlem i Nato, och förra året erkändes landet officiellt som en kandidat för EU-medlemskap. Men det finns en växande oro för att den georgiska drömregeringen kan överge denna kurs trots sina påståenden om motsatsen. I juni antog den en lag som tvingar nöd- och hjälporganisationer att registrera sig som "utländska agenter" om mer än 20 % av deras finansiering kommer från utlandet. Dessutom antogs en lag som inskränker hbtq-rättigheter i september.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas uttryckte solidaritet med demonstranterna på söndagen och sa: "Vi står med det georgiska folket och stöder deras önskan om en europeisk framtid." Hon fördömde våldet mot demonstranterna och beklagade det styrande partiets signaler om att inte fortsätta på vägen mot EU och förbättra de demokratiska förhållandena i landet.