Trots USA: s kritik handlar protester i Georgien med premiärminister

Trots USA: s kritik handlar protester i Georgien med premiärminister

I den georgiska huvudstaden i Tbilisa fanns det protester på söndag kväll, som nu ägde rum under den fjärde natten. Demonstrationerna är ett uttryck för uppsägningen om regeringens beslut att avbryta samtalen om en EU -anslutning. Flera tusen pro-europeiska demonstranter mötte polisen, som var utrustad med tårgas och vattenkanoner.

Bakgrunden för protesterna

Georgia, ett land med 3,7 miljoner invånare, har ställts inför ett ökande spänningsområde mellan det regerande partiet "Georgian Dream" och oppositionen i månader. Den senare anklagar regeringen för att alltmer sträva efter auktoritär, anti-västerländsk och pro-rysk politik. Efter tillkännagivandet på torsdag eskalerade den senaste krisen att regeringen ville frysa EU -samtalen i fyra år.

protester över hela landet

På söndag kväll samlades demonstranterna igen på den centrala Rustaweli -gatan i Tbilisi. Enligt den georgiska nyhetsbyrån Interpress blockerades också vägar till landets viktigaste handelssport i Svartahavsstaden Poti. Protester rapporterades i minst åtta städer och kommuner, och rapporter om oppositions -TV -kanaler visar, till exempel demonstranter i Khashuri, en stad med 20 000 invånare, kastar ägg på "Georgian Dream" -partiet och river partiets flagga.

internationella reaktioner

EU och USA varnas om vad de utvärderar som avvikelse från Georgien från en pro-västra kurs och mot Rysslands inflytande. Den georgiska drömmen försvarar å andra sidan sina åtgärder som ett försvar av nationell suveränitet mot yttre påverkan. Dmitry Medvedev, en tidigare president i Ryssland, kommenterade att Georgien "snabbt flyttade till en mörk avgrund på vägen för Ukraina" och att en sådan utveckling i allmänhet hade katastrofala konsekvenser.

regeringens roll

Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze avvisade kritiken från USA när det gäller den antagna "överdrivna användningen av våld" mot demonstranter. På en presskonferens förklarade han att polisen agerade på en högre nivå än säkerhetsstyrkorna i USA och Europa och skyddade framgången från en ytterligare kränkning av den konstitutionella ordningen. Kobakhidze märkte också att tillkännagivandet av Washington, det strategiska partnerskapet med Georgien, var en tillfällig händelse.

Konstitutionell kris och politiska spänningar

Den avgående presidenten Salome Zourabichvili, som är känd som regeringens kritiker och förespråkare för en EU -anslutning, meddelade att hon inte skulle avgå om hennes mandat slutade i slutet av denna månad. Hon beskrev det nya parlamentet, som valdes i oktober, som olaglig och utan myndighet att fastställa hennes efterträdare. Kobakhidze lovade att Zourabichvili var tvungen att lämna sin officiella lägenhet den 29 december

Överklagande av utländska influenser

Ett stort antal diplomater och tjänstemän har undertecknat öppna brev där de beskriver upphävandet av EU -förhandlingar som olagliga. I ett uttalande påpekade det georgiska utrikesministeriet att utländska stater försökte ingripa på det sätt som institutionerna i Georgien. Detta är inte acceptabelt.

Georgia på väg till EU

Georgien har varit starkt orienterad mot väst sedan Sovjetunionens kollaps 1991 och försöker minska Rysslands inflytande. Det lovades att Georgia en dag kunde bli Nato -medlem, och förra året erkändes landet officiellt som en EU -kandidat. Ändå växer oro över att den "georgiska dröm" -regeringen skulle kunna ge upp denna kurs trots dess motsatta påståenden. I juni antog hon en lag som tvingar nöd- och hjälper organisationer att registrera sig som "utländska agenter" om mer än 20% av deras finansiering kom från utlandet. Dessutom antogs en lag i september som begränsar hbt -rättigheterna.

EU: s utländska representant Kaja Kallas uttryckte solidaritet med demonstranterna på söndagen och förklarade: "Vi är vid sidan av det georgiska folket och stöder deras önskan om en europeisk framtid." Hon fördömde våldet mot demonstranterna och ångrade signalerna från det regerande partiet att inte gå längre på väg till EU och förbättra demokratiska förhållanden i landet.