EU-kommissionen försvarar sig mot anklagelser: Inga hemliga NGO-avtal!

EU-kommissionen försvarar sig mot anklagelser: Inga hemliga NGO-avtal!

EU-kommissionen är för närvarande under kritik efter att rapporter dykt upp om hemliga avtal med icke-statliga miljöorganisationer (NGOs). Medierapporter publicerade av Welt am Sonntag hävdar att EU-kommissionen har finansierat miljögrupper för att genomföra kampanjer mot tyska företag. En talesman för kommissionen avvisade bestämt dessa anklagelser och betonade att det inte fanns några hemliga kontrakt mellan kommissionen och icke-statliga organisationer. Dessutom är all information om EU-medel och deras mottagare allmänt tillgänglig på webbplatsen för det finansiella insynssystemet. Detta rapporterar uttrycka.

Anklagelserna mot EU-kommissionen är inte nya. Liknande ämnen diskuterades intensivt redan i februari i Europaparlamentet. Det finns framför allt farhågor om att vissa icke-statliga organisationer, som organisationen ClientEarth, har finansierats för kampanjer och stämningar mot företag. Ett hemligt kontrakt från 2022 mellan EU-kommissionen och ClientEarth, som garanterade NGO en ersättning på 350 000 euro för stöd i kolavvecklingen, står i fokus för kritiken. Detta görs av dagliga nyheter bekräftas.

Transparens och kontroll

Europeiska revisionsrätten har också uttryckt oro, särskilt när det gäller tilldelningen av EU-medel till icke-statliga organisationer. En rapport publicerad den 8 april 2025 kritiserar bristen på transparens i finansieringsverksamheten. Kommissionen avslöjade inte lobbyverksamheten korrekt och det saknades kontroll över huruvida de icke-statliga organisationerna finansierade respekterade EU:s värderingar. Mellan 2021 och 2023 fick över 12 000 icke-statliga organisationer i EU totalt 7,4 miljarder euro, varav 4,8 miljarder euro kom från EU-kommissionen. Dessa siffror illustrerar dimensionen av ekonomiskt stöd som tillhandahålls av Europeiska nyhetsrummet visas.

Dessutom, enligt oro från Europaparlamentet, har vissa icke-statliga organisationer använt EU-bidrag för radikala projekt. Monika Hohlmeier, CSU-parlamentariker, har ställt ett tydligt krav på att EU-medel inte får användas för att undergräva rättsstatsprincipen. EU-kommissionen svarade med att publicera nya riktlinjer för beviljande av ekonomiskt stöd: i framtiden kommer det inte längre att finnas några medel för verksamhet som kan förstås som riktad lobbyverksamhet.

Futuristiska förändringar och krav

Diskussionen om insynen i finansieringen av icke-statliga organisationer drivs ytterligare av krav på strängare regler. EU-parlamentarikern Alexander Bernhuber och andra, som Lena Schilling från De gröna, efterlyser tydliga kriterier för att tilldela NGO-kontrakt och maximal transparens, inklusive för industri- och jordbrukslobbyn. Roman Haider från FPÖ kritiserar hanteringen av offentliga pengar till både NGOs och andra lobbygrupper.

EU-kommissionen fortsätter att försäkra att den vill främja transparens. Det återstår dock att se vilka åtgärder som i slutändan kommer att genomföras för att öka förtroendet för EU:s finansieringspraxis och dämpa oron för potentiella missbruk.