100 dagars regering: framsteg för bönder eller stillastående i Österrike?

100 dagars regering: framsteg för bönder eller stillastående i Österrike?

Den 6 juni 2025 kommer Österrike att se tillbaka på över 100 dagar av en nybildad regering. Viktiga aktörer i regeringskoalitionen är Elisabeth Stocker (ÖVP), Andreas Babler (SPÖ) och Beate Meinl-Reisinger (NEOS). Regeringen har satt upp höga mål för sig själva: den lovar befolkningen framsteg, transparens och reformer. Men frågan kvarstår om dessa löften verkligen kommer att leda till förändringar för medborgare och samhälle. Kritiker befarar att det trots beskeden saknas konkreta åtgärder.

Situationen är särskilt utmanande för lokala bönder. De möter ett antal svårigheter som hotar deras existens. Höga energipriser, ökande miljöbestämmelser, billigare import från Ukraina och det växande inflytandet från icke-statliga organisationer sätter bönder under press. Många av dem kämpar för överlevnad, vilket också har politiska dimensioner: en kollaps av medelklassen på landsbygden kan få långtgående konsekvenser för landsbygdssamhället.

EU:s politik och hållbarhet i fokus

På europeisk nivå har EU utfärdat omfattande miljöskyddsstandarder i form av förordningar och direktiv. Genomförandet av dessa förordningar är obligatoriskt för alla medlemsstater. Syftet är att säkerställa miniminormer för miljöskydd och att förhindra "miljödumpning". En central punkt i EU:s politik är den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), som syftar till att stödja jordbrukare, garantera en stabil livsmedelsförsörjning och bekämpa klimatkrisen. I detta sammanhang beslutades att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030 jämfört med 1990, vilket är en del av EU:s strategi för klimatneutralitet till 2050, enligt rapporter från förbundskansliet.

Den österrikiska regeringen har som mål att uppnå klimatneutralitet till 2040 för att uppfylla EU:s krav. Detta mål är förankrat i den federala konstitutionella lagen och stöds av klimatskyddslagen (KSG), som har funnits sedan 2011. Österrike följer en "tvåpelarprincip" som inkluderar både klimatskydd och anpassning till klimatförändringar.

Klimatförändringarna i sig är redan tydliga i Österrike: en ökning av den årliga medeltemperaturen på nästan två grader Celsius sedan 1980, fler varma dagar och en minskande varaktighet av snötäcket är synliga tecken. Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change är denna utveckling alarmerande och åtgärder krävs för att uppnå de internationellt giltiga klimatmålen. Syftet är att på lång sikt begränsa den globala temperaturökningen.

Österrikes ambitioner i FN:s säkerhetsråd

I en annan politisk satsning söker Österrike en plats i FN:s säkerhetsråd. NEOS har beskrivit detta som en utrikespolitisk milstolpe, medan kritiker ser initiativet som ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Den planerade platsen i säkerhetsrådet väcker frågor om de faktiska fördelarna och inflytandet för Österrike. En sådan åtgärd skulle dock kunna stärka landets internationella roll och skulle kräva ett brett politiskt stöd.

Österrike står inför utmaningen att koppla sina inrikespolitiska löften med EU:s externa krav och globala klimatmål. Huruvida regeringen kommer att lyckas kombinera dessa komplexa frågor och samtidigt bemästra de utmaningar som lokala bönder och befolkningen som helhet står inför kommer att vara avgörande för de kommande månaderna.