Österrike i energikrisen: Fossila bränslen dominerar!

Österrike i energikrisen: Fossila bränslen dominerar!

Den 29 maj 2025 tog Österrike ut sin beräknade självförsörjning med förnybar energi. Sedan den 30 maj 2025 har landet nu förlitat sig på fossila bränslen för de återstående årliga behoven, som nästan alla måste importeras. Detta beroende av fossila energikällor lindras endast delvis av pågående framsteg inom området förnybar energi, betonar Franz Angerer, verkställande direktör för den österrikiska energimyndigheten. Österrike täcker för närvarande 41 procent av sitt energibehov från förnybara källor, inklusive vattenkraft, vindenergi, solenergi och biomassa.

Fossila bränslen står däremot för 59 procent av energibehovet. Av detta kommer 35 procent från petroleumprodukter, som står för den största andelen. Österrike har dock en positiv utveckling inom elsektorn: 2024 exporterade landet mer el än det importerade för första gången sedan 2000. Denna förbättring beror på gynnsam vattenförsörjning och den progressiva expansionen av förnybara energikällor.

Tillväxt av förnybar energi

Solceller visar den starkaste tillväxten bland förnybar energi. År 2020 installerades 341 MW nya solcellssystem medan över 2 200 MW tillkom 2023 och 2024. Den totala installerade solcellseffekten är nu nästan 9 000 MWp. Inom elsektorn kommer nu 88 procent av energin från förnybara källor, främst vattenkraft, vind- och solenergi samt bioenergi.

Inom värmesektorn är andelen förnybar energi cirka 40 procent. Detta uppnås främst genom biomassa och ett ökande antal värmepumpar. Inom transportsektorn är andelen förnybar energi lägst runt 13 procent, där biobränslen och elektromobilitet är de främsta aktörerna. Enligt det Federal Environment Agency De viktigaste förnybara energikällorna i Österrike är vattenkraft och vindkraft. Den senare bidrar med nästan 10 procent till elförsörjningen medan vattenkraften täcker mer än hälften av elbehovet.

En titt på elproduktion

Naturgasens andel av elproduktionen förblir konstant och är viktig för nätstabiliteten, även om stenkol endast används i industriella elproduktionsanläggningar. Dessutom har elimporten minskat de senaste åren, från 12 procent 2018 till 3 procent 2020, vilket tyder på ett ökat oberoende av fossila bränslen. Ändå steg elmarknadspriserna avsevärt efter separationen av den tysk-österrikiska priszonen i slutet av 2018, vilket ledde till en trefaldig ökning av priserna mellan sommaren 2021 och februari 2022.

Situationen kring energikostnaderna har fått regeringen att införa åtgärder för att ge avlastning för hushålls-, kommersiella och industrikunder. Dessa inkluderar att upphäva schablonbeloppet för grön el, sätta finansieringsbidraget till noll och sänka skatterna på el och naturgas. Mer information om energiförsörjning och aktuell utveckling finns på hemsidan Eurostat.