Iran ställer tydliga villkor för nytt kärnkraftsavtal med USA!

Iran ställer tydliga villkor för nytt kärnkraftsavtal med USA!

Den 18 april 2025 formulerade Iran nya villkor för ett kommande kärnkraftsavtal. Teheran kräver garantier från USA för att ett framtida kontrakt inte kan sägas upp ensidigt. Bakgrunden till detta krav är att USA:s förre president Donald Trump drog sig ur det befintliga avtalet 2018, vilket ledde till en förnyad skärpning av sanktionerna mot Iran. Trots att Iran förnekar att man vill utveckla kärnvapen, avvisar man omfattande kontroller av sina kärntekniska anläggningar, vilket försvårar förhandlingarna.

På lördag kommer amerikanska och iranska förhandlare att träffas i Rom för att diskutera framsteg i samtalen. Hittills har mötena i Oman beskrivits som positiva och konstruktiva av båda sidor. Trots de goda tecknen hotade Trump med militära åtgärder om Iran inte var villigt att göra eftergifter. Synen på kärnenergi i Iran varierar mycket. Den högste ledaren, ayatollah Ali Khamenei, har satt tydliga röda linjer: godkännande av demontering av centrifuger för urananrikning är uteslutet, liksom förhandlingar om landets missilprogram. Dessutom avvisar Iran en minskning av mängden anrikat uran under nivån i 2015 års avtal.

2015 års avtal och dess utmaningar

Avtalet från 2015, som sammanförde Iran, USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, krävde att de internationella sanktionerna mot Iran skulle lätta i utbyte mot eftergifter på landets kärnkraftsprogram. Efter att USA drog sig ur fördraget återaktiverades sanktionerna och Iran började inte uppfylla sina villkor. Denna utveckling väcker frågor om framstegen i de pågående förhandlingarna.

Fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT), som Iran undertecknade 1968 och ratificerade 1970, syftar till spridning av kärnvapen. Den ålägger icke-kärnvapenstater att avstå från att skaffa kärnvapen, medan de fem officiella kärnvapenmakterna, inklusive USA, åtar sig att nedrusta. Efterlevnaden av NPT övervakas av Internationella atomenergiorganet (IAEA), men fördraget är bristfälligt eftersom det inte innehåller effektiva sanktioner mot fördragets brott. Kritiker påpekar att NPT etablerar en ojämlikhet mellan kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater och inte tillhandahåller effektiva mekanismer för att förhindra överföring av kärnvapenteknologi. Dessutom används den fredliga användningen av kärnenergi ofta som argument för det iranska kärnkraftsprogrammet.

Med 191 deltagande stater, varav 93 har ratificerat NPT, förblir diskussionen om kärnvapennedrustning en central fråga i internationella relationer. Mot denna bakgrund är förhandlingssituationen mellan USA och Iran avgörande för framtiden för den globala säkerhetsarkitekturen.

Situationen är fortfarande spänd och nästa möte i Rom kan få långtgående konsekvenser. Den pågående skepsisen mot Irans kärnkraftsprogram och den politiska friktionen mellan USA och Iran väcker frågan om en ny överenskommelse ens kommer att nås och vilka förutsättningar som krävs för det.