Drönarlarmsignal över Karup: Danmark i största fara!
Den 27 september 2025 sågs flera drönare över Danmarks militärbaser, vilket tyder på en potentiell hybridattack.

Drönarlarmsignal över Karup: Danmark i största fara!
Fredagskvällen den 27 september 2025 sågs två oidentifierade drönare över Karup Air Base, Danmarks största militärbas. Dessa låg kvar i luften i flera timmar och deras ursprung är fortfarande okänt. Regeringstjänstemän spekulerar i om detta är en möjlig "hybridattack", som vienna.at rapporterar.
Situationen ledde till att luftrummet runt basen tillfälligt stängdes för civil flygtrafik. På lördagsmorgonen informerade tv-stationen TV Midtvest allmänheten om händelsen. Polisen beskrev situationen som en "operation" då drönarna rörde sig både inom och utanför flygfältet. Danska försvarsmaktens enheter är för närvarande utplacerade. Det är dock fortfarande oklart om drönarna kunde fångas upp eller identifieras.
Systematiskt hot från drönare
Den danska regeringen beskriver drönarflygningar som ett systematiskt hot. Detta kommer efter ytterligare iakttagelser som rapporterats över flera platser de senaste dagarna, inklusive flygplatser och militära platser. Bland de berörda flygplatserna finns Aalborg, Esbjerg och Sönderborg. De första iakttagelserna skedde på torsdagskvällen i Aalborg, där olika typer av drönare ska ha använts. De exakta typerna är dock för närvarande okända. Danska myndigheter misstänker att civila fiskebåtar eller lastfartyg kan fungera som baser för drönarflygningarna, rapporterar ZDF.
Polisen har redan börjat utvärdera övervakningskameror och letar efter spår. Inga drönare har dock tagits i beslag än så länge och polisenheter är i tjänst dygnet runt. Den danska militären beslutade sig för att inte skjuta ner drönarna för att garantera medborgarnas säkerhet. Justitieminister Peter Hummelgaard planerar också ett lagförslag för att öka möjligheten att skjuta ner drönare.
Nato och säkerhetsarrangemang
Den danska regeringen överväger att begära artikel 4-samråd från Nato, medan Natos generalsekreterare Mark Rutte har försäkrat Danmark om solidaritet och nära samarbete. Nato intensifierar också luftrumsövervakningen över Nord- och Östersjön. I den nuvarande situationen har Turkiet utplacerat Awacs övervakningsflygplan till Litauen för att övervaka situationen. Ryssland har under tiden förnekat all koppling till drönaroperationerna, medan den federala försvarsministern Boris Pistorius beskrev incidenterna som en del av president Vladimir Putins strategi.
I denna spända atmosfär finns det också betydande störningar på flygplatserna i Köpenhamn och Oslo på grund av iakttagelser av drönare. Den danska regeringen ser drönarflygningarna som riktade aktioner av en professionell aktör och en möjlig attack antas. I detta sammanhang lyfts också den rättsliga ramen för drönaroperationer i Danmark och Tyskland fram, som ger höga straff för överträdelser av flygtrafiken.
Rapporter om misstänkta drönarflygningar är inte begränsade till Danmark. I Tyskland har liknande incidenter registrerats vid militära installationer i Rheinland-Pfalz, såsom de amerikanska militärbaserna Ramstein och Spangdahlem. Detta kan vara ett orkestrerat tillvägagångssätt som sätts i ett sammanhang med hybridkrigföring, som Liveye rapporterar.