Putins kärnkraft: Tyskland och Europa hålls som gisslan av Rosatom!

Putins kärnkraft: Tyskland och Europa hålls som gisslan av Rosatom!

En ny dokumentär från ARTE belyser den strategiska betydelsen av rysk kärnkraft och dess inverkan på den geopolitiska situationen i Europa. Den 90 minuter långa filmen analyserar utvecklingen av det ryska kärnkraftsföretaget Rosatom under Vladimir Putin och dess kontroll över nästan 50 % av de globala uranreserverna. Som Oekonews rapporterar är de europeiska ländernas beroende av rysk teknologi och uran tydligt synligt, särskilt i stater som Slovakien, Ungern och Bulgarien som drivs av kärnkraftverk i Ryssland och Ungern. krävs.

Samarbetet mellan Frankrike och Ryssland på kärnkraftsområdet förblir också obrutet. Enligt analysen täcker de 57 kärnkraftverken i Frankrike cirka 75 % av det nationella elbehovet, varav 10 % kommer från Italien. Efterfrågan på el kan vara i fara i framtiden om relationerna mellan länderna fortsätter att anstränga sig. Trots geopolitiska spänningar, särskilt i samband med kriget i Ukraina, visar Frankrike och Ryssland ömsesidig hänsyn i energisamarbetet.

Samarbetsrisker

En aktuell rapport utarbetad på uppdrag av den federala regeringen varnar för säkerhetsrelevanta risker till följd av samarbetet mellan det tyska företaget Framatome och Rosatom i Lingen. Detta samarbete kan bli ett problem med tanke på eventuellt spionage och sabotage. Det finns för närvarande inget officiellt uttalande om planerna, även om både Framatome och Rosatom har varit tysta när de tillfrågats. MDR rapporterar att EU ännu inte har sanktionerat handeln med bränsleelement, vilket gör situationen mer komplicerad.

Den federala regeringen har ännu inte fattat något beslut om samarbetet ska godkännas. Detta fall är symptomatiskt för ett större mönster: medan västvärlden ser kärnkraft som ett ekonomiskt projekt, använder Ryssland det som ett geopolitiskt verktyg.

Rosatom och dess globala ambitioner

Rosatoms roll går utöver att bara ge energi. Gruppen står under presidentens administration i Moskva och ansvarar för både civila och militära kärnkraftsprojekt. Tidigare anställd Kostyantyn Batozsky karakteriserade Rosatom som en "stat i en stat" som försöker knyta andra länder till Ryssland genom kärnkraftsavtal. MDR framhåller att Ryssland har 8 % av världens uranreserver, medan Australien kontrollerar den största andelen med 28 %.

En annan betydande satsning är dotterbolaget Uraniumone, som förvärvar andelar i urangruvor över hela världen – särskilt i Kazakstan, som levererade cirka 43 % av det globalt omsatta uranet 2023. Uraniumone har nu etablerat sig som den näst största leverantören av råuran. Experter varnar för att transport av uran till Europa, ofta via Ryssland, innebär betydande risker, särskilt om Ryssland vill använda sitt inflytande för att eftersträva geopolitiska mål.

Detta gör det tydligt att kärnkraftsberoendet av Ryssland inte bara är en fråga om energiförsörjning, utan också har djupare geopolitiska implikationer. Detta är viktigt att ha i åtanke eftersom västvärlden strävar efter att upprätthålla balans i energisektorn samtidigt som säkerhetsrisker balanseras.