Skräck, musik och äktenskapskris: Chavriers Kalkwerk på festivalen!

Skräck, musik och äktenskapskris: Chavriers Kalkwerk på festivalen!

Från den 5 juni 2025 kommer Séverine Chavrier att ses med sin produktion av Thomas Bernhards ”Kalkwerk” på Wienfestivalen. Denna produktion är av stor betydelse eftersom den representerar Chavriers första produktion i Österrike, även om den redan visades framgångsrikt i Barcelona 2022 under titeln "Ils nous ont oubliés". I sin omformning av verket kombinerar Chavrier klaustrofobisk skräck och psykologisk tortyr med musik, videor och fågelsånger. Föreställningen varar i nästan fyra timmar och är utformad som en musikalisk dikt om ett äktenskaps upplösning.

”Kalkwerk”, som kom ut 1970, handlar om en ojämlik parrelation på en isolerad, steril plats som präglas av sin vita och svarta färgsättning. Pjäsen beskriver herr Konrads liv, en man som drömmer om en stor essä om hörsel men misslyckas med sin verklighet. Hans fru, en protagonist med gångsvårigheter, är skröplig och hennes livs sammanhang gör att herr Konrad är orolig. Dessa mellanmänskliga spänningar undersöks intensivt av Chavrier, som introducerar en tredje karaktär, en sjuksköterska, för att bättre illustrera det våld som skildras i relationen.

Musikaliska inslag och inspiration

Chavriers produktion går utöver det traditionella teatrala och varvas med musikaliska inslag. Hon beskriver sitt arbete som en "organisk helhet", jämförbar med begreppet tema och variation i musik. Inspirerad av regissörer som Ingmar Bergman och Stanley Kubrick låter Chavrier själva miljön bli musik i hennes verk, till exempel genom att använda röster från källaren och gipspaneler som fungerar som slaginstrument. Detta gränssnitt mellan ljud och visuell representation är tänkt att tilltala publiken direkt och känslomässigt transportera dem.

Chavrier integrerade också meningar av Elfriede Jelinek i produktionen, vilket skapade en intressant koppling mellan två viktiga österrikiska författare. Detta kreativa val bidrar till karaktärssyntesen som finns i Chavriers produktion genom att ta upp aspekterna av övervakning och kontroll.

Personlig koppling till österrikisk litteratur

Trots hennes djupa samhörighet med österrikisk litteratur är detta det första tillfället för publik i Österrike att uppleva ett verk av Chavrier live. I Schweiz har hon redan tagit steg för att locka ung publik till teater, och hennes produktion "Aria da Capo" kombinerar operaarior med moderna medier som mobiltelefonvideor. Detta innovativa tillvägagångssätt tyder på att hon vill fortsätta att utmana publiken med nya former och innehåll i framtiden.

Det är fortfarande spännande att se hur den wienska publiken kommer att reagera på Chavriers fängslande produktion. "Kalkwerk" erbjuder inte bara psykologiskt djup och känslomässig intensitet, utan öppnar också en diskurs om samtida frågor om övervakning och mänskliga relationer. Föreställningen lovar att bli en oförglömlig upplevelse som är både tankeväckande och sensorisk.

Samtidigt förblir komplexiteten i Bernhards verk relevant i dess betydelse för kultursektorn. Bernhard själv var känd för att inta en kritisk hållning till priser och den litterära världen, vilket blir tydligt i hans postumt publicerade verk "Mina priser". Samtidigt som Chavrier utforskar Bernhards teman, minns hon också hans ambivalenta förhållande till konst och kultur.

Sammantaget lovar produktionen av "Kalkwerk" inte bara en djup inblick i djupet av det mänskliga psyket, utan också en spännande undersökning av Österrikes kulturella identitet och konstens roll i vårt samhälle.