Hanger varnar: FPÖ-utskottets krav bryter mot grundlagen!

Hanger varnar: FPÖ-utskottets krav bryter mot grundlagen!

ÖVP:s riksdagsgruppledare Andreas Hanger var den 8 juli 2025 kritisk till FPÖ:s planer på att tillsätta en ny utredningskommitté. Hanger påminde om att välkända konstitutionella advokater som Heinz Mayer och Peter Bußjäger redan hade uttryckt oro över författningens konstitutionalitet. ÖVP har två universitetsprofessorer för offentlig rätt, Dr Christoph Bezemek och Dr Mathis Fister, fick i uppdrag att utarbeta en rapport som kom fram till att FPÖ:s begäran var otillåtlig eftersom två olika processer blandats ihop.

Hanger betonade att ansvarig arbetsordningskommitté skulle granska begäran och försäkrade att ÖVP skulle avslå den. FPÖ uppmanas att göra sin begäran rättsligt korrekt och att behandla frågorna i separata utredningsutskott. Om FPÖ inte håller med om detta rättsutlåtande kan det överklaga till författningsdomstolen.

Om undersökningskommittéernas funktion

I en parlamentarisk demokrati spelar undersökningskommittéer en central roll för att kontrollera regeringen och gör det möjligt för parlamentet att granska vissa frågor med suveräna medel. Den rättsliga grunden för detta härrör från artikel 44 i grundlagen och anges i lagen om utredningskommittén (PUAG). Slutrapporten från en undersökningskommitté har ingen juridiskt sanktionerande effekt, även om domstolar inte är bundna av resultaten.

Personer som påverkas negativt av publiceringen av sådana rapporter har rätt att yttra sig enligt 32 § 1 st PUAG. Kommittén bygger på förslag från minst en fjärdedel av förbundsdagens ledamöter och har partistatus, vilket innebär att den kan hävda sina egna rättigheter.

Laglig efterlevnad och utmaningar

Konstitutionaliteten i etableringsbeslutet är avgörande för nämndens arbete. Den omfattar både formell och materiell konstitutionalitet, varvid själva undersökningsämnet ska vara grundlagsfäst. Om en kommitté har tillsatts har den rätt att samla in bevis, vilket bland annat följer av artikel 44.1 i grundlagen.

Utredningskommittéer verkar också ofta under utmaningen att deras arbete är föremål för politiska spänningar mellan upplysning och opposition. Intressant nog har undersökningskommittéer i över 75 % av fallen sedan 1949 inrättats på begäran av oppositionsfraktioner, vilket lyfter fram deras primära användning som ett verktyg mot den styrande majoriteten.

Sammanfattningsvis är frågan om konstitutionaliteten i FPÖ:s krav på en utredningskommitté fortfarande öppen. ÖVP förblir dock inte sysslolös och kräver att dessa viktiga parlamentariska instrument hanteras korrekt för att stärka demokratin i Österrike.