Paradisfåglar skickar hemliga färgsignaler som människor inte kan se
Forskare har upptäckt att paradisfåglar skickar hemliga färgsignaler som är osynliga för det mänskliga ögat. Denna biofluorescens kan vara avgörande för deras kommunikation och reproduktion.
Paradisfåglar skickar hemliga färgsignaler som människor inte kan se
Många fågelarter - inklusive kolibrier, påfåglar och papegojor - imponerar med sina livfulla färger, men Paradisfåglar sticker särskilt ut med sina skimrande toner av smaragdgrönt, citrongult, koboltblått och rubinsvart. Ny forskning visar nu att dessa fantastiska fåglar också skickar hemliga färgsignaler som är osynliga för det mänskliga ögat.
Den fascinerande biofluorescensen hos paradisfåglar
Fjäderdräkten och kroppsdelarna på paradisfåglar lyser i vissa områden när de ses under blått och ultraviolett (UV) ljus. De visas i ljusgröna och gula toner. Forskare rapporterade i en senaste studie som publicerades den 12 februari i tidskriften Royal Society Open Science publicerades om dessa spännande fynd.
Biofluorescens: Ett unikt fenomen
Levande organismer producerar ljus på två sätt: bioluminescens och biofluorescens. Bioluminescens, såsom den som produceras av eldflugor, kräver en kemisk reaktion som involverar molekylerna luciferin och luciferas. Däremot producerar biofluorescerande varelser sitt ljus genom strukturer som absorberar ljusvågor med hög energi och sedan avger dem vid en lägre våglängd.
Hemliga signaler i djungeln
Forskarna identifierade biofluorescens i 37 av de 45 kända arterna av paradisfåglar, som uteslutande finns i avlägsna tropiska skogar och skogiga livsmiljöer i Papua Nya Guinea, östra Indonesien och delar av Australien. Under blått och UV-ljus avger dessa fåglars vita och klargula fjäderdräkt färger som kan användas i territoriella tvister eller när man hittar en partner, visar studien.
Den speciella synen av fåglar
Fåglar är kända för sin exceptionella färgseende. Många fågelarter – inklusive duvor, kalkoner, ankor och gäss – finns i området UV-spektrum se. Men lite är känt om synen av paradisfåglar. Vissa närbesläktade härstamningar, inklusive släktet Corvus (kråkor och korpar) och släktet Rhipidura (fantastjärtar), är dock kända för att vara känsliga för violetta ljusvågor reagera. För dessa fåglar skulle fluorescerande markeringar lysa som en fyr i mörkret, rapporterar studieförfattarna.
En titt på färgens mörka sida
Även om paradisfåglar är kända för sina dramatiska färger, har den biofluorescerande aspekten av deras visuella kommunikation tidigare varit outforskad och väcker nya frågor om hur dessa fåglar använder visuella signaler, säger Dr. Rene Martin, huvudförfattaren till studien.
Forskning om fåglarnas bländande värld
Det står snart klart att det finns många fler biofluorescerande arter än man tidigare trott. Dr. John Sparks, en curator vid avdelningen för iktyologi vid American Museum of Natural History i New York City, identifierade biofluorescens i många fiskarter för mer än ett decennium sedan. Han har sedan dess ifrågasatt hur utbredd denna egenskap är hos andra djur. Tillgång till en omfattande samling fågelexemplar på museet och en detaljerad undersökning med blått ljus bekräftade slutligen hans misstankar om paradisfåglar.
Ett nytt ljus på evolutionen
Forskarna tog in fåglarna i ett ljuslöst rum, fotograferade dem och mätte deras ljusutsläpp. Beroende på art uppträdde fluorescensen på olika delar av kroppen, såsom magar, bröst, huvuden och halsar. Vissa fåglar hade ljusa fjädrar, skimrande näbbar eller glödande fläckar i munnen.
Betydelsen av biofluorescens för vetenskap och teknik
Från över 11 000 kända fågelarter endast ett fåtal grupper visar fluorescens. Vissa forskare misstänker att paradisfåglar och papegojor använder denna förmåga för kommunikation eller reproduktiva visningar. Att studera biofluorescens är avgörande för att klargöra hur olika grupper har utvecklats för att kommunicera. Dessa fynd kan också bidra till medicinska eller tekniska framsteg.
Det är mycket troligt att om biofluorescens förekommer i många livsformer kommer detta att ha användbara konsekvenser för de individer som producerar den.
Mindy Weisberger är en vetenskapsjournalist och medieproducent vars arbete har dykt upp i Live Science, Scientific American och How It Works.