Löneförhandlingar för tjänstemän: Regeringen driver på för kompromiss!

Löneförhandlingar för tjänstemän: Regeringen driver på för kompromiss!

Den 16 september 2025 ägde de första, avgörande samtalen rum mellan regeringen och public service-facket om tjänstemännens löner. Dessa förhandlingar, som varade cirka 3,5 timmar, är de första i raden som den svart-röd-rosa koalitionen vill inleda för att klargöra löneläget. Fackets ordförande Eckehard Quin sa att förbundet nu skulle gå till sina utskott för att besluta om eventuella förhandlingar. Regeringsrepresentanter uttryckte sin förhoppning om att facket skulle vara villig att förhandla, eftersom samtalen är mycket viktiga och känsliga.

Problemet härrör från ett bokslut från föregående år där man avtalade en löneökning på 3,5 procent, vilket dock var 0,3 procentenheter under inflationen. En ökning med 0,3 procentenheter över inflationen var ursprungligen planerad till 2026, vilket motsvarar cirka 3,3 procent. Wifo-chefen Gabriel Felbermayr kallades in för att klargöra de ekonomiska siffrorna för förhandlingarna. Inga detaljer gavs om ett formellt erbjudande, men vad koalitionen planerade kommunicerades tydligt.

Ekonomiska utmaningar och vädjanden till facket

I slutet av samtalsrundan vädjade regeringsrepresentanterna, inklusive tjänstemännens statssekreterare Alexander Pröll (ÖVP) och finansminister Markus Marterbauer (SPÖ), till förbundet att aktivt gå in i förhandlingar. Marterbauer beskrev samtalet som bra och öppet, medan NEOS-förhandlare Martina von Künsberg Sarre betonade att konstruktiva förhandlingar och en insats från samhället i stort var nödvändiga. Quin lämnade det dock oklart när exakt facket skulle besluta om de skulle formellt inleda förhandlingar, men citerade slutet av nästa vecka som den troliga tiden för ett beslut.

En annan central fråga är de planerade nolllönerundorna i budgetplanerna för 2027 och 2028 som regeringen för in. En procents löneökning för tjänstemän kostar uppskattningsvis 190 miljoner euro. Marterbauer indikerade att regeringen skulle kunna ta emot facket om den gick med på att avveckla paketet 2026. Quin var optimistisk och sa att han "inte var rädd för någonting" och inte var rädd för nolllöneomgångar.

Sammanhang av pågående förhandlingar

Löner inom offentlig sektor var i fokus redan i slutet av 2022, då två förhandlingsrundor ägde rum under dåvarande rektor Werner Kogler. Dessa var planerade för åren 2025 och 2026 och förutsatte höjningar som låg långt under dåvarande inflationstakten på 3,8 procent. I de pågående förhandlingarna kan utgifterna för offentliga tjänster, som är budgeterade till 18,7 miljarder euro för 2023, påverkas avsevärt. Personalkostnaderna förväntas öka med mer än en procent 2026.

Redan nu väntar lönejusteringar för tjänstemän och statligt anställda. Dessa ska öka med 5,5 procent från den 1 februari 2025, medan en ökning med 3 procent är planerad för federala och kommunala anställda från april 2025. Ett visst lönehög är därför i sikte, men den exakta nivån förblir spekulativ och beror på de kommande förhandlingarna och inflationen.

Den nuvarande situationen belyser de utmaningar som regeringen och facket står inför. Båda sidor måste hitta en överenskommelse som inte bara tar hänsyn till tjänstemännens behov, utan också håller statens ekonomiska förutsättningar i åtanke. Förloppet i de kommande samtalen kommer att vara avgörande för den fortsatta löneutvecklingen inom offentlig sektor de närmaste åren.

Redovisningen av löneförhandlingarna visar på de komplicerade ramvillkoren och behovet av en skälig ersättning i den offentliga tjänsten. Det rapporterar Vienna.at om den centrala diskussionsomgången, under tidningen i Wien ger ytterligare bakgrundsinformation om utvecklingen. De också public service-nyheter informera om de kommande lönehöjningarna för tjänstemän och anställda de närmaste åren.