Frikännande för advokater: Otillåten dataåtkomst eller systemfel?

Frikännande för advokater: Otillåten dataåtkomst eller systemfel?

En 27-årig advokat, som tidigare hade arbetat som juridisk praktikant vid Wiens regionala domstol för brottmål, stod inför rätta i Wien för ämbetsmissbruk. Påståendet var att han hade obehörig tillgång till personuppgifter från rättsväsendet efter att ha överförts till statens civilrätt. Trots allvaret i denna anklagelse friades den tilltalade nyligen. Detta rapporterar vienna.at.

Åklagaren beskrev fallet som ovanligt och underströk den viktiga roll som juridiska praktikanter spelar i rättsverksamheten. En avgörande punkt i förfarandet var det faktum att den tidigare praktikanten fortsatte att ha åtkomsträtt till elektroniska filer även efter att han bytte arbetsplats. Denna otillåtna åtkomst uppmärksammades av en erfaren brottsdomare, som sedan informerade den högre regionala domstolen (OLG).

Processens gång

Under rättegången förberedde den tilltalade sin undersökning för att bli domare. Hans försvarsadvokat, Otto Dietrich, betonade att hans klient inte hade agerat med uppsåt att orsaka skada och inte var medveten om någon skuld. Juryn fann att inget medvetet maktmissbruk kunde bevisas, vilket ledde till en snabb frikännande. Domarna trodde inte att advokaten inte visste att han fick tillgång till akterna utan tillstånd.

Den tilltalade hade arbetat som juridisk praktikant för en kriminaldomare i början av 2023 och förklarade att han bara ville lära sig och inte hade sökt igenom aktens innehåll. Domaren upprepade att varken hon eller andra domare visste att tillgång till akterna fortfarande var möjlig efter praktikperioden. Dietrich påpekade att det var ett "systemfel".

De juridiska konsekvenserna

För den rättsliga bedömningen av ärendet är det viktigt att beakta de krav som ställs på ämbetsmissbruk, såsom de ställs till exempel i OGH-domen den 6 oktober 2011. I denna dom fastställdes att för ett brott enligt 302 § första stycket i brottsbalken, som kräver ett medvetet åsidosättande av myndigheterna, är uppsåt också ett beslutsfattande. Om uppgifter är allmänt tillgängliga eller med samtycke från den berörda personen föreligger inget myndighetsmissbruk. Detta skulle även kunna spela roll i detta fall, eftersom den tilltalade uppger att han inte hade några skadliga avsikter.

Jurysenatens beslut är för närvarande inte juridiskt bindande. Riksåklagaren har ännu inte lämnat något yttrande och ett överklagande kräver fortfarande godkännande av chefsåklagaren (OStA).