Österrike frågor 3,4 miljarder euro i skuld - FPÖ höjer larmet!

Österrike frågor 3,4 miljarder euro i skuld - FPÖ höjer larmet!

Wien, Österreich - Österrike har utfärdat cirka 3,4 miljarder euro till andra länder sedan 2000. Detta framgår av ett parlamentariskt svar på finansministeriet, som publicerades den 16 juli 2025. Freedom Party (FPÖ) uttrycker skarp kritik av denna strategi och beskriver det som "grovt försummelse". De antagna skulderna avser främst länder som Kamerun, Kongo, Irak och Kuba.

Mängden som antas beloppet till betydande summor, inklusive 1,674 miljarder euro till Irak, 599 miljoner euro till Kamerun och 234 miljoner euro till Nigeria. Enligt FPÖ finns det också öppna anspråk på länder som Nordkorea och Grekland, som lägger till totalt 1,67 miljarder euro. FPÖ -kritikerna ifrågasätter varför Österrike inte försöker återkräva dessa medel.

Kritik av skuldpolitiken

finansminister Marterbauer, å andra sidan, hänvisar till internationella skyldigheter och avtal om utvecklingsstöd som föreskriver omstrukturering av skuld. I gengäld kräver FPÖ mer restriktiv användning av offentliga medel och en grundläggande reviderad skuldpolitik. Hon undrar varför österrikiska pengar flyter in i dessa länder utan återbetalning.

Dessutom finns det motiverade oro över skuldarkitekturen på global nivå. EU blockerar viktiga reformer, vilket skulle möjliggöra rättvist och balanserat ordstäv för länder i det globala söderna. Detta behandlas av samordningskontoret för den österrikiska biskopskonferensen av Hannah Angerbauer, som kräver ett omfattande skulddekret och en ny internationell skuldarkitektur under FN: s ledning vid den fjärde internationella konferensen i Sevilla.

Internationella dimensioner av skuldkrisen

Aktuella uppgifter visar att cirka 3,3 miljarder människor bor i länder som spenderar mer för felljänst än för hälsa eller utbildning. De utmaningar som utvecklingsländerna konfronteras ökas genom otillräcklig beskattning, korruption och svag ekonomisk förvaltning. Enligt det federala finansministeriet är det inte ovanligt att stater med icke -hållbara statliga finanser behöver en skuldstruktur för att säkerställa deras ekonomiska stabilitet. Till exempel har avtal om skuldbehandling med länder som Tchad och Sambia redan ägt rum.

För att hantera skuldkrisen på ett hållbart sätt är G20 gemensamma ramverk för skuldbehandling ett centralt instrument. Denna ram möjliggör samordnade, landsspecifika skuldstrukturer och integrerar nya borgenärer som Kina och Indien. Den utländska skulden i låga och medelstora inkomstländer har nu nått totalt 1 071 miljarder dollar, vilket understryker brådskan i samordnade internationella lösningar.

Den globala skuldkrisen, enligt ärkebiskopen Gabriele Caccia, representerar ett centralt hinder för människors helhetsutveckling. Behovet av en ansvarsfull och rättvis internationell skuldarkitektur blir allt tydligare. Österrike och andra länder krävs inte bara för att tänka om sin egen skuldpolitik, utan också att aktivt delta i reformen av de globala finansiella strukturerna.

I den nuvarande politiska diskussionen är det viktigt att offentliga medel inte bara flyter i rustning utan också i kampen mot fattigdom och hållbar utveckling. Stöd för innovativa koncept som FN: s konvention om skattekonsistens kan hjälpa Österrike att stänga skatter och samtidigt ge ett bidrag till global rättvisa.