FPÖ attackerar nytt asylutkast – ramaskri över beredskapsplaner!

FPÖ attackerar nytt asylutkast – ramaskri över beredskapsplaner!

Det finns ett starkt fokus på den aktuella utvecklingen i Österrikes asyl- och migrationspolitik, särskilt sedan FPÖ (Frihetspartiet Österrike) kritiserade utkastet till 15a-avtal mellan de federala och delstatsregeringarna. Detta utkast är avgörande eftersom det kommer inom ramen för EU:s asyl- och migrationspakt, som måste genomföras i juni 2026. Liten tidning rapporterar att utkastet beskrevs som "ett tillvägagångssätt som gränsar till ett ultimatum" av FPÖ:s statsråd Hannes Amesbauer, Martin Antauer, Wolfgang Fürweger och Thomas Dim.

Utkastet förutser betydande förändringar, inklusive en ny ingripanderätt, som är relaterad till erfarenheterna från 2015 och 2016. Då ledde liknande rättigheter till att containerbyar och stora stadsdelar skapades. Kritiker fruktar att detta kan leda till tvångsinkvartering av flyktingar igen i mötet med samhällets motstånd.

Kritik mot beredskapsplaner

Dessutom uttrycker FPÖ oro över beredskapsplanerna som kräver att förbundsstaterna upprätthåller kapaciteten för grundläggande vård för migranter. Dessa skyldigheter kan leda till betydande merkostnader. I utkastet föreskrivs också att tillsyn över inrättande och nedläggning av federala vårdinrättningar i krissituationer kan ske utan samråd med förbundsstaterna. Inrikesdepartementet har dock framhållit att den universella rätten till ingripande inte längre funnits sedan 2018 och därför inte ingår i det aktuella utkastet.

En central punkt i debatten är den särskilda hänsynen till behoven hos utsatta grupper som minderåriga och svårt sjuka. Inrikesministeriet har klargjort att sårbarhet kommer att åtgärdas i enskilda användarfall.

EU:s asyl- och migrationspakt

Själva EU:s asyl- och migrationspakt, som antogs våren 2024, är en annan viktig aspekt som spelar roll i diskussionerna om österrikisk politik. Den föreskriver förfaranden vid EU:s yttre gränser som förhindrar migranter utan en chans att få asyl från att fortsätta sin resa och möjliggör återvändande från gränsläger. Kritiker hävdar att pakten leder till en isolering av Europa och inte garanterar adekvat skydd av mänskliga rättigheter. Ludwig Boltzmann-institutet framhöll att en ny solidaritetsmekanism kommer att fördela ansvaret för att ta emot asylsökande mellan EU:s medlemsländer, även om vissa stater kan köpa sig ur denna skyldighet.

Reaktionerna på pakten är delade; Medan vissa EU-stater, särskilt i södra Europa, kräver en mer rättvis fördelningsnyckel, förlitar sig länder som Polen på strikta isoleringsåtgärder. Rapporter om pushbacks där flyktingar olagligt pressas tillbaka illustrerar det växande problemet vid Europas yttre gränser och utgör ett tydligt brott mot EU-lagstiftningen och Genèveflyktingkonventionen Europaimlehr.de.

Sammantaget är det tydligt att utvecklingen inom den österrikiska asyl- och migrationspolitiken är nära förknippad med de nya europeiska kraven. FPÖ:s krav på undantag för Österrike från migrationspakten samt diskussionen om en lag om grundtjänster i Steiermark illustrerar de komplexa utmaningar som politikerna står inför. Dessa debatter är inte bara viktiga i Österrike, utan speglar också alleuropeiska diskussioner om migration och asyl.