Energikrisbidrag: Vindkraftsindustrin kämpar för sin existens!

Energikrisbidrag: Vindkraftsindustrin kämpar för sin existens!

Den federala regeringen har skickat en skärpning av energikrisbidraget för granskning, vilket redan orsakar stor oro i branschen för förnybar energi. Vindkraftsintressegruppen (IG) ser att denna åtgärd har en negativ inverkan på vindkraftsutbyggnad och regionalt värdeskapande. Enligt IG Windkrafts vd Florian Maringer ses beslutet som orättvist eftersom det särskilt drabbar medelstora företag, samtidigt som sektorn för fossila bränslen fortfarande är skyddad. Över 60 % av vindkraftproduktionen i Österrike är i händerna på företag som har regionala rötter.

Särskilt vindkraftsindustrin påverkas oproportionerligt mycket av de planerade avgifterna, särskilt vintertid när elpriserna är höga. För dessa företag kommer konkurrenskraften, som står för skapandet av cirka 8 000 jobb och ett värdeskapande på nästan 240 miljoner euro 2025, att kraftigt inskränkas. Enligt den snabba BNP-uppskattningen är det också minimal ekonomisk tillväxt, vilket ytterligare tynger förtroendet för platsen. Nuvarande investeringar värda 160 miljoner euro, som skulle kunna förse 60 000 hushåll med el, är i fara.

Globala energikriser och deras effekter

Den spända situationen i Mellanöstern och minskningen av gastillförseln från Ryssland till Europa har haft en betydande inverkan på oljemarknaderna, som International Energy Agency (IEA) rapporterar i sin World Energy Outlook 2023. Säkerhet i olje- och gasförsörjningen är fortfarande en nyckelfråga, särskilt under övergången till ren energi. Prognoser visar att andelen sjöfartshandel med råolja från Mellanöstern till Asien kommer att öka från 40 % till 50 % till 2050.

Den globala energikrisen uppmärksammar också behovet av att säkerställa energiöverkomlighet och säkerställa stabiliteten i elförsörjningen. Konsumentskyddsåtgärder mot fluktuationer i bränslepriserna har redan kostat regeringar 900 miljarder dollar 2022. Nyckelstrategier inkluderar ökade investeringar i motståndskraftiga och digitaliserade nätverk och främjande av tekniker med lägre utsläpp som väte och bioenergi.

EU:s energipolitik och framtida mål

EU:s energipolitik är utformad för att säkerställa koldioxidutsläpp, konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet. EU:s energipolitik bygger på principerna om energieffektivitet och utbyggnad av förnybar energi. Fem huvudmål för energiunionen fastställdes under 2015: diversifiering av energikällor, en integrerad inre energimarknad, förbättrad energieffektivitet, minska koldioxidutsläppen i ekonomin och främja teknik med låga koldioxidutsläpp.

EU:s nuvarande energipolitiska mål syftar till att öka andelen förnybar energi i den slutliga energiförbrukningen till 42,5 % till 2030 och att minska primär och slutlig energiförbrukning med 11,7 % jämfört med 2020. Medlemsstaterna är skyldiga att utarbeta nationella energi- och klimatplaner och tillhandahålla lägesrapporter för att uppnå energiunionens mål.

Sammanfattningsvis står vindkraftsindustrin i Österrike inför enorma utmaningar, samtidigt som den globala energikrisen och EU:s energimål fortsätter att sätta ramarna för framtida utveckling och investeringar inom energisektorn. Utbyggnaden av vindkraft efterlyser IG Windkraft som ett avgörande steg för en krissäker budget och värdeskapande i regionen.